Dagens fråga

Varför är man otrogen?

Så här i sommarvärmen är blogginspirationen inte på topp som ni kanske märker, då är det kanon att kunna gå in på det här inlägget och plocka upp någon fråga från er. Alltid välkommet att fylla på med nya frågor så kikar jag in där lite då och då. Många av er frågar om periodisk fasta så tänkte slå ihop alla frågorna på det temat och köra ett ordentligt inlägg där inom kort.

Fredagens frågetema blir: otrohet! 
”Man lever med sin herre några år tillbaka, vardagen rullar, allt rullar. Man får upp ögonen för andra, tom tar steget och är otrogen? Why tror du? Varför virrar man? Grönare på andra sidan? Om man sen börjar älska två personer, sin herre och en annan, vem bör man välja att fortsätta med?” 

Tristess antar jag? Känns som att det är olika mekanismer som ligger bakom otrohet om man är ung och dum eller om det är i ett långvarig förhållande med flera år bakom om sig. Om det är att man är 17-18 tänker jag att det främst beror på att man är omogen, har ett stort bekräftelsebehov och inte utvecklat konsekvenstänket ännu. Men om vi tar det frågan gäller så tänker jag att det kanske är för att vardagen blir lite tråkig? Människor vill ju oftast ha kickar och när allt bara lunkar på blir det kanske så att man virrar iväg till något nytt och spännande. Tror det viktiga för att undvika det är att inte fastna i familjelunket och ”bara” vara mamma och pappa utan fortsätta ta tid till varandra. Vara nyfikna på varandra och vilja utvecklas med personen. Ta tid till sex även när man sneglar mot sängen i andra syften (välförtjänt sömn) eller i alla fall till att kramas, pussas och visa uppskattning även fysiskt. Alla kanske inte har sjukt mkt sexdrift men vi vill ju ändå känna samhörighet med den vi lever med och fysisk närvaro. Tänker att om man har en vardag som bara rullar på kanske det blir som att man lever parallellt och blir mer som vänner än kärlekspar. Man vill leva ihop och älskar varandra men det där fysiska finns inte. Då är det säkert lätt att med små steg gå från attraktion till att faktiskt vara otrogen. Så tänker jag i alla fall, att man måste jobba aktivt för att hålla den passiva attraktionen igång om ni fattar vad jag menar.Sen om man kan älska två och vem man ska välja… Det känns omöjligt att ge ett generellt svar. Ser att några kommenterade att om man börjar älska någon ny så är det inte kärlek man känner till den gamla men vettefan. Tror säkert man älska två samtidigt men på olika sätt. Och vem man ska välja beror nog på situationen. Finns barn med i bilden? Har man varit öppen med sin partner om situationen och vad tycker han? Är den nya snarare passion än kärlek? Där kan man nog bara gå till sig själv för att få ett svar tänker jag. Vilken relation man värderar högst och sådär. Men jag skulle nog jobba mer på att undvika att hamna där i första läget överlag 😅

Vad säger ni andra? Några verkade ha rätt klara åsikter i kommentarsfältet.

Kommentarer

  1. Jessica

    Ni är så fina ihop. Du och Paula verkar så himla kära i varandra vilket är underbart att se. Jag fattar att vi läsare inte får se ens en bråkdel av ert förhållande. Det känns dock som att ni kompletterar varandra på många sätt. Ska bli så mysigt att få följa er resa med bröllopet. Ni får mig att längta efter familjelivet haha!!

  2. Martina

    Jag har i efterhand sett att jag har blivit drabbad av otrohet. Jag trodde som många tjejer att vi hade det perfekt, vi var ihop, förlovade några år, det började bli knackigt, vi började bråka sista året tills jag en dag ”säg vad du vill så gör jag det”. Tyvärr försvann mitt kritiska tänkande efter denna förälskelse. Jag trodde på oss men vet nu i efterhand att han säkert började(med stor sannolikhet) en annan kvinna bakom min rygg. + plussat med denna tjej i samma veva som jag smällde igen dörren hos honom bokstavligt talat. Jag förstår inte än idag hur man orkar leva dubbelliv, för allas bästa, hur svårt kan det vara att säga ”jag vill göra slut med dig, någon”? Vänta på att någon ska göra slut, flytta.Än idag förföljer detta mig, att jag kunde bli så grundlurad och förd bakom ljuset. I allt mörker fann jag passion för boxningen och hittat mig själv men jag förstår inte fortfarande hur man inte kan avbryta en relation när man uppenbarligen har en annan partner, älskar plötsligt en annan. I efterhand har jag kollat, det har visat sig att han är lyckligt GIFT och har ett barn med denna kvinna nu! Detta är bara toppen av isberget. förstår ej eller vågar inte lita på killar igen.

    Det jag skulle säga egentligen var att många slösar tjejers tid, att när man plötsligt träffar den ”rätte” så är plötsligt allt så självklart. Giftermål, barn osv. När man en gång sagt något annat.Att man plötsligt ändrar sig för att det känns så självklart, rätt OCH lätt. Jag har verkligen insett att killar vänder kappan efter vinden, valt det som är ”lättast”, fritt från bråk, olikheter är det aktuella. Att man har ”gräset är grönare” mentalitet. Jag förstår att alla inte passar ihop eller ska vara det men hur svårt kan det vara att avbryta en relation om man uppenbarligen är så förbannat olycklig? Jag är heller sårad av SANINGEN än lögner, bli förd bakom ljuset.

  3. Anna

    Älskar man två ska man välja den tredje för hade man verkligen älskat de 2 hade man inte velat mellan dem.

  4. Johanna

    Tristess vet jag inte, men en del av mig vill alltid ha någon annan-för sex. Hade tyckt att det vore perfekt om man kunde lösa det så. De första gångerna man har sex med någon är ju magiskt på ett sätt som jag inte kan uppleva i alla fall efter 15 år tillsammans-även om vi har det jättebra. Min man är däremot av en helt annan åsikt, man har bara sex med den man älskar. Så var han som singel också. Men jag skulle aldrig äventyra det vi har, eller såra honom. Det är ett val man får göra tycker jag. Det känns tragiskt på ett sätt för mig att aldrig få uppleva den känslan igen, men jag har valt att vara med honom och då är det de premisserna som gäller.

  5. Carro

    Precis som du skriver så finns det nog olika orsaker till varför man är otrogen. Jag tror absolut att en del kan vara att man inte känner sig sedd/älskad av sin partner längre. Plötsligt händer nåt för att man blir sedd/bekräftad/älskad av någon annan person.
    En del otroheter är nog lite mer ”beräknade” än så. Man vet att man gör fel, men bortser från det. Man har kanske haft tankar om andra länge osv.
    I min värld tycker jag att det mest rakryggade är att om man märker att man själv fladdrar iväg i sådana tankar så agera. Var ärlig mot din partner. Sök hjälp, gå i parterapi. Se om det finns någon räddning för er. Om det sedan inte finns det, släpp och gå vidare. Dubbelspel och svek är ju inte gulligt någonstans.

  6. Lina

    Jag kan absolut _förstå_ varför man, i vissa fall, är otrogen (har själv haft dessa tankar i tidigare förhållande då jag inte blev tillfredsställd på alla plan) men jag förstår inte hur man medvetet kan såra sin partner på det sättet. Jag skulle i så fall lämnat min nuvarande partner innan jag gjorde något med någon annan. Spontant märker en ju när det är på väg åt det hållet och då tycker jag att man har ett eget ansvar att styra kosan åt ett annat håll eller då, avsluta pågående relation och köra på!

  7. Kim

    Min mamma är otrogen, just nu. Hon har 5 barn. Yngsta är 11 & 12 år. Hon & hennes man har varit tillsammans i 8 år & gifta i 7 år. De har haft, vad jag kallar det, tysta problem. Problem som inte går att lösas för ingen pratar om dem. De sover inte i samma säng & hennes man är som hyresvärden hemma hos dem.
    I måndags åkte hon till ett främmande land för att träffa en kille på 25 år (lika gammal som mig) som hon aldrig träffat förut. Vi vet inte varför hon valde att göra så här. Vi går från oro till ilska till sorg varje minut. Vi 3 äldre barn är hemma hos henne med hennes man & försöker trösta honom när han bara ligger & gråter, medans hon är med någon annan. Varför väljer man att göra så? Jag har själv varit otrogen i tidigare förhållande, när jag var 15-16 år & osäker & inte visste vad äkta kärlek var & tyckte det var jätte spännande. Men 50 år & ”små” barn? Nej. Usch för otrohet!

    1. e

      Låter lite som en ålderskris där för din mamma. Hoppas det går att lösa på något sätt eller att de blir så bra de kan bli iaf.
      Kram

  8. Nettan

    För mig var det absolut inte tristess!
    Jag och exmaken försökte i 5 år att skaffa barn. Vi testade IVF, flera försök, vi var i Finland flera gånger men inget fungerade. Till slut pallade inte jag längre. Det var hormoner på hormoner och för mig var adoption inte ett val. Jag sa till exmaken att det får vara nog. Jag måste fokusera på mig själv. Så jag började umgås mer med vänner, var ute och dansade. Då upptäckte jag att jag fick uppmärksamhet på ett sätt jag aldrig fick hemma och på den vägen gick det.
    Såhär i efterhand så ångrar jag inte min otrohet. Den medförde att jag fick ett barn som snart blir 18 år. Hade jag inte lämnat min exmake, är jag övertygad om att jag inte hade haft barn idag.

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.