Familjeliv

Uppfostran och trots

Någon av er ville att jag skulle skriva lite mer om uppfostran och mina tankar om exempelvis trots. Jag har aldrig läst någon bok om föräldraskap eller uppfostran och jag har inga mallar jag utgår från i föräldraskapet. Jag tänker inte så mycket kring hur man ska uppfostra på bästa sätt utan för mig är målet att barnen ska bli hyfsade människor som funkar i samhället. Men om man tar några punkter om hur jag tänker:

  • Jag tycker det är viktigt att barnen får höra nej då och då och inte får allt dom pekar på. Våra barn har helt andra förutsättningar än vad jag och Paula hade som barn och skulle nog kunna bli riktigt odrägliga om vi inte begränsade rätt mycket. Lek, skoj och kärlek tycker jag dom kan få obegränsat av men när det kommer till prylar så vill jag inte köpa berg med grejer som dom har roligt med i 3 sekunder.
  • Trots är skitjobbigt men nödvändigt tänker jag. I stunden kanske jag inte är superpedagogisk och vill helst lägga upp en annons på Blocket när barnen trotsar men sen tänker jag att det är 1. övergående 2. viktigt att dom trotsar och inte bara flyter med hela tiden. Det är bara att bita ihop och tänka lyckliga tankar =)
  • Kanske hade jag inte tänkt så mycket på det om jag inte vore ”flickpappa” men det känns viktigt att lära dom att säga ifrån, ta plats och ta för sig i livet. Jag uppmuntrar dom rätt mycket till ”tuff” lek där dom får härja och kan tycka det är rätt bra om dom bråkar lite.
  • Jag vill få in rörelseglädje tidigt i livet så det är naturligt för dom att röra sig och använda sina kroppar. Inte genom tvång till olika aktiviteter (det tror jag kan göra motsatsen) men genom att vara med i leken, vara aktiv själv och uppmuntra när dom hittar egna aktiviteter dom vill satsa på.
  • Samtidigt tycker jag inte det är dåligt med slötid vid iPaden. Vet att många har nolltolerans för skärmar rätt länge men eftersom våra barn är riktiga vildar som rör sig massor samt läser och pysslar också så tycker jag att iPad/film/barn-tv är helt okej en stund varje dag.
  • Godis, glass och annat gott ska begränsas till helger/speciella tillfällen och inte vara en del av vardagen. På sommaren är det slappare dock och då kan det bli glass varje dag. Men ni hajar, jag är inte den som slänger åt dom en kexchoklad varje gång man är i affären.

För framtiden tänker jag att det är viktigt att dom får lära sig kämpa lite på egen hand också och inte får allt serverat på silverfat. Vi spar pengar till dom men jag kommer inte säga ”varsegod gör vad du vill” när dom är 18 år och se hur pengarna går upp i rök på Ibiza eller något. Dom pengarna är till för en ingång på bostadsmarknaden, körkort, starta eget företag eller liknande. Det ska gå till något bra och inte vara festcash. Klart dom kommer vilja dra iväg och festa också men då får dom jobba ihop dom pengarna på egen hand tänker jag. Tycker också det är självklart att dom ska hjälpa till hemma ju större dom blir och att det inte nödvändigtvis ska vara förenat med att få pengar av oss – som en del av hushållet ska dom lära sig tvätta, laga mat, städa, klippa gräs, tanka bilen osv. När dom väl flyttar hemifrån ska dom kunna klara av ett hushåll helt enkelt. Sen vill jag uppmuntra deras driv, vad det nu blir. Om det är att vara pluggis och gå all in för studier på Universitet så kommer jag glida runt i collagetröjor med skolans logga och lära mig allt om skolan – om det är att satsa på idrott så kommer jag stå och frysa på sidan av hur tidigt på morgonen det än är och om det är att satsa på företagande kommer jag gladeligen finnas med på sidan om och ge tips och råd. Det viktiga är inte att dom gör någon viss grej jag vill att dom gör men jag vill att dom ska hitta ett driv helt enkelt.

När jag tänker tillbaka på min barndom så är det som gör sig påmint hur mycket mina föräldrar ställde upp för mig och mina bröder och det är det viktigaste jag tar med mig i mitt föräldraskap. Att alltid finnas där när dom behöver mig och intressera mig för det dom brinner för. Jag vill kunna hjälpa dom med rätt verktyg för att ta sig dit dom vill och att dom ska känna att dom alltid kan höra av sig till mamma och pappa för uppbackning när det krisar. Jag vill att dom ska ha det tryggt och bra men samtidigt få kämpa lite för det dom vill ha. Sen tycker jag såklart det är viktigt att dom är schysta medmänniskor som ställer upp (utan att låta sig bli utnyttjade för den sakens skull).

Hur tänker ni kring uppfostran och föräldraskap? 

 

Kommentarer

  1. Sara

    Detta är första gången jag någonsin kommenterar på en blogg, men har följt dig i många år och känner att detta kan vara bland det klokaste du skrivit. Mest för att jag känner igen mig så mycket.
    Innan jag fick barn hade jag en idé om hur jag ville bli som förälder. Kände mycket press ifrån samhället om att vara ”den perfekta mamman” som hade struktur och regler. Inge socker, ingen tv. Bara hälsosam mat. Osv osv.
    Sen kom min son och inget blev som jag tänkt mig. Så fort han lärde sig gå satt han inte still en sekund. Jag försökte aktivera honom så gott det gick men sedan kickar vardagen in. Det ska hinnas diskas, städas och gud vet vad. När min man jobbade var det i princip omöjligt att få något gjort. Till slut smög sig tvn in. Han fick en förkärlek för Bamse och Pippi och någonstans bland alla skuldkänslor så blev jag lättad. Jag hann mer, han var glad och happy baby = happy mommy.
    Jag tror på att man gör så gott man kan med de förutsättningar man har. Man ska aldrig begränsa sina barn utifrån ens egna tankar och idéer.
    Tack för ett sunt perspektiv och ett bra inlägg, jag tycker för övrigt du och Paula är helt fantastiska och verkar göra ett superbra jobb med era barn.
    En eloge 🙏🏻

  2. Laura

    Angående iPad skiter jag i vad andra säger om det. Jag och mina barn har varit ute hela sommaren varje dag minst 5 timmar om dagen och varit aktiva så om mina barn vill sitta med iPad nån/några timmar innan eller efter för jag ska städa eller laga mat eller tvätta så får de det . Sen kollar vi barnfilm ihop på kvällen. Stå på dig hugo. Vi alla vet vad som är bäst och funkar bäst för våra barn .

  3. -Jenny-

    Jag känner mest att du är så himla bra med sunda värderingar och fötterna på jorden och att du verkligen kan skriva. Och så känner jag att jag gärna kommenterar din blogg eftersom du är den enda killbloggen jag läser och det är uppfriskande att få höra ett annat perspektiv. Men nu ska jag in och ge lite kärlek till din blivande fru för hon verkar precis lika härlig som du är!

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.