Allmänt

Tack Molly

Tillbaka till vardagen. Det är alltid skönt att komma hem, samtidigt har man inte rört ett finger på en vecka. Så i morse när jag vaknade kom ångesten krypandes över allt som har hamnat efter.

Just nu har jag ganska många i-landsproblem i mitt liv, eller jag har några beslut som jag måste ta. Jag vet tex inte om jag kommer hinna med träning på samma sätt som jag gjort eftersom jag kommer behövas mer än någonsin på Clean. Jag vet inte hur det kommer bli med bloggen när jag kommer behöva arbeta mer ”fysiskt”. Samtidigt älskar jag bloggen, träning och Clean. Det är som när jag var yngre och behövde välja mellan alla sporter jag höll på med. Jag tyckte fotboll och hockey var roligast, men jag var duktigast på hockeyn och därför valde jag den. Snart kommer jag behöva välja igen.

Annars: Har helgen varit magisk. Bra väder, kalas och fixande hemma på tomten.

Molly: Pappas stora tjej fyllde 5 igår. Kommer ni ihåg när jag gick ut här och berättade att jag skulle bli pappa? Tänk att det är mer än 5 år sedan. Jag kommer ihåg det som igår. Jag kommer ihåg när Paula skickade ett mms till mig med ett plustecken på en sticka. Jag trodde hon hade feber. Det var tydligen ett gravtest som visade positivt, jag skulle bli pappa.

Jag kommer ihåg hur jag och Paula diskuterade fram och tillbaka hur vi skulle göra. Paula ville plugga, vi hade ingen ekonomisk trygghet, vi var unga och jag var inte jättemogen. Däremot visste jag en sak, kärleken fanns och jag ville behålla barnet.

Beslutet togs i telefon när jag var nere på jobb i skåne. Vi beslöt oss för att behålla. Jag får gåshud och tårar när jag tänker tillbaka på detta. Vad fan har vi gett oss in på kommer jag ihåg att jag tänkte.

Tiden gick och Paulas mage växte, även hennes humörsvängningar. Jag var inte tillsammans med samma tjej längre, jag kunde flera gånger om dagen höra på Paulas andning att jag skulle hålla mig borta. Kommer hon vara såhär jämt? I sådant fall fattar jag varför folk gör slut under graviditeten. Så mycket omogna tankar. Det var ju fan inte jag som var 20 år och gick runt och bar på ett barn. Det var inte jag som behövde lämna mycket av min identitet, förändra min kropp och sedan förlösa ett barn. Paula är och kommer alltid vara min idol, det var bara lite svårt för mig att fatta det då.

Nu skulle detta handla om Molly, men det var omöjligt att inte hamna på sidospår eftersom Molly är så mycket mer än bara vårt barn, eller hur man ska säga. Molly en gåva som förändrade mig och Paula, som gjorde att vi blev en familj och gjorde så att vi idag står här, har två barn och är lyckligare än någonsin. Hade inte Molly börjat växa i Paulas mage så är jag övertygad om att jag och Paula inte hade stått här idag.

Så jag vill säga tack Molly. Tack för att du är du. Tack för att du är fantastisk. Tack för att du går din egen väg. Tack för att du gör så jag kissar på mig av skratt några gånger per dag. Tack för att du är en fantastisk storasyster. Tack för att du är fylld av kärlek. Tack.

Nu: Behöver jag en kaffe och en servett för att snyta bort mina fultårar.

Kommentarer

  1. Laura

    Trodde graviditet testet visade Paula hade feber? Hahahahaha jag kan trösta dig med att de flesta killar är så där efter
    De fattat ingenting. Jag tror bata ni inte orkat eller vill tänka . Ni mår nog bättre att leva så där i en bubbla. Min man är likadan

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Hehe men om man aldrig varit i kontakt med ett graviditetstest, hur ska man veta? Nu är jag expert på gravtest helt klart.

  2. Linda

    Hugo detta inlägg var så jävla fint och verkligen från hjärtat. Har följt dig sen Paow och du har vuxit otroligt mycket sen dess!

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.