Dagens fråga

När glöden dött

Hallå Hugo AKA parterapeuten 😁 Har levt med min man i 8 år, vi har två små barn (3,5 och 1 år gamla) och vi båda fyller 30 nästa år. Vi är bästa vänner, har ett hem vi älskar och två grymma ungar. Problemet är att vår relation mer liknar en syskon/bästa vän- relation och jag börjar lessna på att inte få känna mig kär och lycklig. Hur fan håller man glöden levande i en lång relation med småbarn? Vi har inte föräldrar eller andra som hjälper oss med barnvakt, så har endast haft en dejt på tu man hand sedan vår första son kom för snart 4 år sedan. Har du något tips på hur man kan vårda relationen och hitta tillbaka till lite glöd och passion? Som sagt, vi har ej tillgång till barnvakt så tips om att ta en resa eller liknande utan barn är ingen idé tyvärr 🙄 mvh en småbarnsmorsa i kris

Fråga från frågestunden som jag tänkte att vi kunde ge lite extra kärlek. Låter riktigt tungt med bara en dejt på 4 år (var det då 1åringen blev till? 😅) Lite svårt för mig att komma med ”rätt” svar eftersom jag och Paula nog aldrig kommit till det stadiet. Visst – det var inte skitspännande tider för oss som par när det var bebisar i hushållet men vi har nog ändå klarat av att hålla relationen vid liv utan att komma till punkten när man känns mer som polare. Med det sagt är det ju inte så lätt alla gånger. När man äntligen fått barnen att sova är man oftast färdig för att snooza i soffan och att köra dejtnight med tända ljus, djupa konversationer och hederlig älskog känns ungefär lika ansträngande som att bestiga Everest i stilettklackar. Så vad kan man göra då… Paula körde en lista häromveckan som kanske kan vara inspiration. Kan nog skriva under på alla punkterna. Till en viss del får man ju acceptera att relationen går lite på sparlåga. Det går ju inte direkt att ”festa till det” och köra överraskningssex lite spontant när barnen sitter bredvid och kollar Babblarna. Så man får lite acceptera att premisserna ÄR lite tråkigare. Det där med att vara fysiska i vardagen och ta på varandra som i kramar, pussar, välja att sitta nära i soffan när man kanske får pusta någon minut tror jag på. Signalera till din partner att du fortfarande vill ta på honom trots småbarnsröran ni befinner er i. Förespråkar inte att man ska ha sex om man inte vill det men jag tror man kan behöva ”vardagsligga” lite under småbarnsåren. Köra fast man inte är skitsugen. Bättre med ett halvdant ligg någon gång ibland än totaltorka länge. Självklart ska man inte göra våld på sig själv och ställa upp om det känns helt fel men när man har den där känslan att ”vore nice att få komma men fan orkar man med allt bökande och stökande? Nä jag pallar inte”. Om man väl är igång brukar den där segheten ge med sig rätt snabbt. Schemalägg en kväll där det ska liggas lite oavsett om ni är dödströtta efter att ha fått barnen i säng.

Sen så förstår jag att man kanske tänker att man inte har någon avlastning om man inte har anhöriga som gärna är barnvakt men då förespråkar jag att hyra in en nanny ibland. Finns så många bra ställen som erbjuder barnpassning till helt OK pris. Kan ju kännas halvtaskigt att lämna bort barnen till en främling såklart men om man kör några testtillfällen och är i närheten när barnvakten är där känns det nog bättre. Alltså typ att man köper 1-2 timmar första gången och kanske hänger allihopa första timmen och sen andra timmen går föräldrarna ut och jobbar i trädgården/går och handlar på närmsta affär eller något. Då får man en feeling för personen och barnen får känna in också. Hajar att det kan vara en kostnadsfråga men om det bara är för vissa tillfällen (och inte en heltidsnanny) borde man kunna avvara den pengen för relationens skull 🤗

Det är mina två inputs. Ni som läser brukar ha bra instick emellanåt så ni kan väl ge småbarnsmamman i kris lite tips också? 

 

Kommentarer

  1. sOFIE

    SKAFFA DEJTBOXEN SOM KOMMER EN GÅNG I MÅNADEN, SÅ TAR MAN UPP BOXEN NÄR UNGARNA SOVER, RÄDDAT VÅRT FÖRHÅLLANDE I TUFFA TIDER.VI KÄNDE OSS KLARA EFTER 6 MÅN AV BOXEN MEN SKULLE LÄTT BÖRJA IGEN OM KÄRLEKEN BÖRJAR BLI HÅRD IGEN

  2. Kärlek

    Mitt bästa tips är, var realistiskt!

    Att ha förväntningar på en passionerad relation mitt i småbarnsåren är nog inte så realistisk och det har inte att göra med mannen eller kvinnn i fråga utan omständigheterna som förändras med tiden när barnen blir större. Så stressa inte upp er om känslorna svalnar lite ibland, det går upp och ner. Ta lite mer tid för dig själv så att du mår bra, det kan ni göra när ni är två, ge varandra tid så att ni mår bra och får tid till annat och försök njuta i dem fina sakerna med småbarnslivet, umgås ihop man kan älska på så många olika sätt och dessa känslor kan variera. Jag har sedan vi fick våra små börjat älska hur min man gör våra barn glada och det kan ibland fylla min älskbägare. Jag ryser när jag hör ”passion” och folk som skiljer sig för att rida på passionsvågen och då kan man räkna med ett par äktenskap för passion kommer och går oavsett partner. Så har ni en gång älskat varandra så finns det där man skapar inte två barn och ett så fint liv i en syskonrelation 🙂 Var tacksamma för det ni har och prata med varandra, va öppna, kämpa för varandra och se till att göra det bästa av det! Livet flyger iväg så njut av dem fina sakerna. Vad är alternativet? Leva själv, dejta runt, ha barnen varannan vecka och förstöra deras trygghet för vaddå? Man kan oftast få allt bara man kämpar för det, en samlad familj och partner och ett roligt och givande liv. Hoppas du hittar lyckan i det du har för allas bästa! Love

  3. Stronger Life

    Jag håller nog med om att man får ”tvinga” sig lite in i det hela för att kicka igång det. Sitta nära, hålla handen, pussa och kyssa för mitt i vardagen bara för att ha en fysisk kontakt, ta på varann på kroppen, ryggen, axlarna, krama, finns det kärlek alls kvar så känner det okej. Om inte så har du svaret.
    Man behöver inte alltid ha barnvakt, man kan lägga barnen lite tidigare en dag, duka upp med fina levande ljus, ta ett glas vitt om man dricker eller bara avnjuta något annat gott, mysa tillsammans till en film… sitta nära och kramas. Nästa gång kanske man kan närma sig.. som en dejting när barnen lagt sig..

  4. Linda

    Vet inte om mor- och farföräldrar inte finns eller om de finns på annan ort. Om de finns på annan ort så är mitt tips att åka och besöka dem och få barnvakt så ni kan gå ut på kvällen/dagen beroende på vad man kan göra där. Annars är vänner också bra att fråga några timmar!

  5. Louise

    Det behöver inte bara vara familj som kan vara barnvakter, även vänner (med eller utan barn) eller grannar kan säkert passa barnen om en bara vågar fråga. Och så länge man som förälder känner sig trygg med personen i fråga. Menar att när det gäller hjälp med barnpassning för att kunna äta en middag/lunch ihop finns det oftast människor runt omkring som vill ställa upp men glöms bort bara för att de inte råkar vara mormor/farmor/morfar/farfar till barnet.

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.