FamiljelivTankar

Lite uppföljning i soc-härvan

Först och främst, tack för alla era kommentarer gällande anmälan till soc där anmälaren anmälde utan att ha koll på vem det var. Det värmer att ni bryr er helt enkelt ❤ Lite frågor och kommentarer från er där:

Är det här ett skämt?! 
Tyvärr inte, även om känslan är att någon måste driva med en.

Vad svarade hon på det jag skrev? 
Hon svarade ”Jag gjorde ju det, men väntade inte länge på ditt svar”.

Häng ut henne! 
Nej, vi kommer inte gå ut med vem det är även om vi vet för- och efternamn och har både hennes Instagram och Facebook. Några av er läsare som är med i den Facebook-grupp där hon la ut allt från början har själva förstått vem det är och svarat i den tråden som nu är låst i och med att hon inte ville bemöta varför hon anmälde fel familj utan några belägg. Vi är själva inte med i gruppen och har ingen avsikt att bedriva någon häxjakt på någon här men jag är tacksam för dom som skickat skärmdumpar på tråden.

Eftersom hon skrev att hon hade fått ett tips från Facebookgruppen om att det ”kanske kunde vara jag” skrev jag till henne när vi fått hem kallelsen och frågade om namn på den som tipsat. Då kom infon att hon hade fått tipset i ett privat meddelande och att hon inte hade kvar det och inte heller tänkte på vem det var mer än att det var en kvinna. Nu är jag ju ingen detektiv direkt men något i mig tycker det känns skumt att hon får in ett tips privat på Facebook, tar det och lägger en anmälan och sen raderar hela konversationen i samma stund.

Kvinnan som hörde av sig på Instagram och gjorde anmälan skrev också att hon själv jobbar på soc vilket gör mig ännu mer förbryllad över att hon tycker så lösa grunder som ett tips på att det ”kanske kan vara jag” är tillräckligt för att anmäla utan att vänta in svar. Hoppas att hon inte jobbar som handläggare på soc utan som fönsterputsare om vi säger så. Har fått se hela hennes anmälan nu och tydligen var bilen grå också (min är vit) så det känns ju som att en snabb titt i mina kanaler hade kunnat avstyra oron över mitt föräldraskap just den dagen i alla fall.

Några av er som jobbar inom soc har hört av er med hur processerna ser ut och att vi inte behöver oroa oss vilket jag uppskattar. Vi är inte oroade för samtalet då vi vet att våra barn har det bra, mår bra, är trygga, glada och ja, är som barn är mest. Vi vet med oss att vi är bra föräldrar som gör allt för våra barn och vet ju också att det inte var jag och Molly där ute på vägen. Jag tycker som jag skrev tidigare att det är bra att soc finns och kollar upp alla anmälningar dom får in, dom väl just för att barn som far illa ut ska få hjälp. Men jag har också hört och läst skräckhistorier om barn som dött av vanvård på grund av att rutiner som inte funkat och fall som ramlat mellan stolarna. Inte så konstigt kanske om myndigheten tvingas lägga tid på såna här anmälningar när det finns barn som far illa ut på riktigt. Jag blir frustrerad när folk anmäler utan grund så att tid och resurser läggs fel.

Jag fick också en kommentar om att vi borde utesluta barnen ur våra kanaler för att undvika sånt här. Jag förstår tanken men tycker samtidigt inte att vi ska behöva räkna med anmälningar bara för att barnen syns. Det är lite som att säga att jag inte borde använda min dyra klocka för då kommer någon kanske vilja råna mig. Vi kommer fasa ut barnen ju större dom blir och när dom själva inte vill vara med kommer vi absolut inte tvinga dom. Vi delar inte med oss av känsliga saker utan bedömer vad som är OK att dela med oss av. Jag förstår att man kan ha invändningar på hur vi väljer att göra och tycker att ett annat sätt hade varit bättre men jag tror få på riktigt tror att barnen far illa. Jag upplever, också från kommentarer från er, att det finns gott om personer som anmäler till soc för att dom har problem med hur man uppfostrar barn snarare än att dom tror att barnet far illa ut på riktigt. Som har ett problem med något dom ser för att dom inte skulle göra så och därför skickar in en anmälan. Soc är ingen uppfostringsmyndighet och jag tycker det är synd att vissa verkar se det som det.

Kommentarer

  1. Carolina

    Blir mörkrädd när det verkar finnas en del vuxna människor som tror att man enbart i egenskap av följare på sociala medier kan avgöra om andra är bra och stabila föräldrar!

  2. Natta

    Jag har själv sett hur dem tar hand om sina barn och dem är helt underbara mot ungarna!
    Så de är bara bullshit!
    Stå på er

  3. Lina

    Fast att gå på grunderna att ni vet att ni är bra föräldrar, att era barn är trygga och att ni vet att era barn har de bra, det funkar inte som argument.
    Ja har en vän som blev av med barna när dagis anmälde för att ena pojken inte kunde sätta på sig gummistövlarna på rätt fot och att flickan hade en lite skitig tröja en morgon.
    Men den mamman va den absolut bästa mamman ja vet om, hon var också en bra förälder, hennes barn va enormt trygga,
    De här va ett par år sen dock men ens argument att man är en bra förälder med trygga barn håller inte alltid.

    1. Jessi

      Tvivlar starkt på att det var de enda grunderna. Ett beslut om ett omhändertagande tas av förvaltningsrätten (ej socialtjänsten, de gör endast utredning och förslag till beslut) och det krävs extremt mycket för att det ska gå så långt. Dels att man måste visat att det inte går att ha löst på andra sätt, exempelvis familjebehandling. Och att barn enbart inte kan ta på sig en gummistövel eller har smutsiga kläder en dag är inte grund för att en domstol ska ta beslut om omhändertagande.
      Som utomstående hör du bara en sida av storyn, och bara den del din vän väljer att dela. En utredning om omhändertagande är gedigen och massiv utredning där flera personer hörs. Du får aldrig hela bilden och det kan finnas många saker dolt under ytan som gjorde att din vän ej kunde ha kvar sina barn.
      /socialsekreterare inom barn och unga.

      1. Larissa

        Jessi… vad socs regler är och vad de gör är helt olika saker . Även om förvaltningsrätten tar besluten så litar de på soc och dömer alltid till deras fördel . Allt handlar om vilken soc handläggare man får . Får man en bra blir inte mycket som händer men får man en häxa så kan hon ställa till med mycket . Jag vet flera bra mammor och familjer som blivit av med sina barn på grund av skit saker . Gå in på alla omhändartagar sidor på Facebook tex ”pappa varför ” där både advokater och annat är inne och skriver vad de upplevt. Många har blivit av med sina barn för helt sjuka saker .

        1. Soctant

          Det stämmer dock inte att förvaltningsrätten alltid går på socialtjänstens linje. Socialtjänsten ansöker om LVU och förvaltningsrätten kan bevilja eller avslå, de beviljar inte alltid. Det krävs SÅ SJUKT mycket för att barn ska bli omhändertagna. Föräldrar får SÅ mycket chanser. Föräldrar får behålla sina barn trots enorma brister, för det finns oftast fördelar med att barnen får stanna hos sina föräldrar. Jag säger ofta för det är verkligen inte alltid. Till 99,99999 % chans är det mer än bara dessa ”skitsaker” som ligger till grund för ett omhändertagande..

  4. A-M

    Jag blev anmäld. För att min dotter var rädd för mig. Dummaste jag hört. Anmälaren var en granne som tyckte om att jävlas med allt och alla.

  5. Nina

    Rätt sjukt att ni får en soc-anmälan på er, som inte ens var befogad, men Bingo och Katrin lägger upp en film på Instagram, där de åker runt i en öppen bil utan bälten på barnen…

    1. Elin

      Finns inga bälten insidans gamla bilar, likadant med alla gamla raggarbilar. Sen är det hus kanske bra om man inte filmar samtidigt som man kör bilen 😀

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.