Tankar
Tankar

Paula avbryter mig hela tiden

Kul att det var många som gillade vår medverkan i ”Kila stadigt” som kom upp i veckan – har ni missat det så gör ni bäst i att kolla nu istället. Hehe, nån av er var riktigt observant på att jag pillade runt lite vid 04:36 – inget jag tänkte på men det är väl min comfort zone jag vill hålla mig till. Om man inte har en fidget spinner i närheten får man ta nåt annat  =)

En kommentar som dök upp var ”Kul men störde mig så sjuuukt mkt på att Paula avbröt dig hela tiden” och den kommentaren har dykt upp på olika sätt rätt mycket under åren – speciellt när vi drog igång podden. Här kan jag bara konstatera att ja, Paula avbryter mig rätt ofta men jag tror jag avbryter henne lika mycket. Vi är båda två rätt temperamentsfulla och ivriga så när vi går igång på något och har nåt att säga – då vill båda göra det på en gång. Vi är vana vid den här jargongen och det kanske uppfattas på ett annat sätt utifrån. Jag kommer rätt ofta av mig och börjar garva för något och då tappar jag spåret totalt, då kan Paula komma in och styra tillbaka samtalet. Jag tror inte det är ovanligt att man ibland känner sig överkörd av sin partner och det händer mig och Paula också, men då är det inte så svårt för mig att säga ”sluta avbryt mig” till henne. Som vi säger i klippet så bråkar vi om allt och det är just för att vi alltid säger ifrån om det är nåt som känns dåligt – vi tar det på en gång och får det ur världen och sen är allt lugnt igen. Det var någon som svarade på den här kommentaren med att det kanske upplevs som att Paula avbryter mig bara för att hon är kvinna och att det är ovant att kvinnor tar plats. Jag har inte riktigt tänkt på det men det kanske ligger nåt i det. Eller så var jag bara lite mer nervös av inspelningen och behövde lite extra betänketid innan mina svar. Eller så är det bara att både Paula och jag avbryter varandra hela tiden men klippningen blev till hennes nackdel den här gången =)

Låter ni alltid den andre prata till punkt eller brukar ni också flika in någonstans i mitten av meningen?

Kommentera

  1. Cecilia

    Det kan absolut vara så att Paula avbryter dig mer än du avbryter henne, och som någon skrivit så gör faktumet att hon är kvinna att det provocerar mer än om situationen hade varit omvänd.

  2. Leoni

    Jag kan själv avbryta min sambo ibland eller framförallt kanske slutar lyssna?! Ska han återberätta vad någon sa på telefonen så berättar han inte bara det viktiga utan drar HELA samtalet ”Marcus ringde mig och sa tja hur är läget, jag sa jo det är bra hur är det själv och han sa jo det är bra här med” osv osv alltså jag skojar inte! Samma sak om jag frågar hur hans dag var och om han haft det kämpigt med en kollega så får jag HELA samtalet återberättat, det tar 1h att återberätta en 3 min lång konversation hahaha… Det här är dock vältjänt i hans familj och vi kan alla skratta åt det! Han har så många fina egenskaper hahaha <3

  3. Jenny

    Hahaha underbart! Kan ha med stora familjer att göra! Jag har 3 systrar och en bror. Det fanns/finns inte att vänta på sin tur att prata, alla pratar i munn på varandra och avbryter varandra konstant 💛💛

  4. Kimberly

    Jag pratar också mycket när jag är ivrig & ska berätta något. Är precis som min mamma & kommer ALDRIG till punkt haha. Så min sambo avbryter mig också ibland bara för att komma till punkten jag aldrig kommer till 😅

  5. Therese

    Jag är nog ganska bra på att avbryta min man när han pratar eftersom han brukar säga ”kan jag få prata till punkt denna gången?”
    Han är förvisso ganska bra på att prata han också, och ibland brukar jag faktiskt be honom att vara tyst en stund. Konstigt nog ska han alltid prata som mest när man ser en film eller läser något… 🙄

  6. Erika

    La inte ens märke till det.. måste väl betyder att jag och Paula är likadana i sånna situationer! Men det var i vilket fall ett kul avsnitt 🙂

  7. Olivia

    Relaterar så mycket! Min sambo pratar heeela tiden och det tar alltid lång tid när han ska berätta något så ibland måste jag helt enkelt avbryta för att få en syl i vädret 😅

  8. Erika

    Jag brukar flika in när jag kommer på vad jag vill säga för annars så 1. Glömmer jag vad jag ville säga 2. Min sambo hinner dra samtalet så långt, att det jag ville säga kvittar för nu pratar han om något helt annat 😂 tycker alltså er jargong är helt normal

Visa alla 8 kommentarer
Tankar

Jobba som influencer?

Jag och Paula snackade jobb tidigare ikväll. Om det är ett jobb att vara influencer eller inte och vi har lite olika åsikter, hon säger ja, jag säger njae. Det började med den här influencerutbilningen man kan gå på gymnasiet och jag fattar inte alls grejen om jag ska vara ärlig. Jag har svårt att tro att man kan plugga sig till en roll som influencer. Det som gäller är att man har ”något” som skiljer dig från mängden, har lite bra kontakter eller har lätt att skaffa iaf, att du inte har några problem med att bli granskad i sömmarna och lite tur. Jag kan inte påstå att man behöver vara bra på att skriva eller ens uttrycka sig för det finns ju en hel del spån där ute i influencervärlden som knappt kan stava sitt egna namn =) Jag såg mina 15 minutes of fame efter att jag varit med i Den rätta för Rosing och skapade Challenge boy – sen har bloggen växt med mig kan man säga. Jag hamnade rätt i tiden och det löste sig. Tror inte jag hade kunnat skapa en blogg idag och se den växa såhär. Sen så verkar influencerutbildningen inte vara så knasig som den låter och man har ju alltid haft massa flummiga ämnen på gymnasiet utöver grundämnena, typ etik och livsfrågor, bild eller layout som för vuxenvärlden lät som hittepå men sen visade sig vara vettigt. Så kör på influencerutbildningar för all del men räkna inte med att bli influencer.

Om någon frågar mig vad jag jobbar med svarar jag ofta ”jobbar aldrig men aldrig ledig” och det stämmer väl överens med influencer-tillvaron. Det är ganska kravlöst tycker jag. Jag brukar dock säga att jag är egenföretagare eller entreprenör hellre än influencer. Bloggen och Instagram ser jag som en kul grej nu men det är inget som kommer hålla i längden och på något sätt har jag svårt att se det som ”ett riktigt jobb”. Jag har inga egentliga måsten här, om jag skiter i att uppdatera kommer det synas på statistiken men ingen kommer sparka mig – jag kommer tappa läsare och få svårare att komma tillbaka men det är upp till mig. Jag kan komma och gå som jag vill. Det finns inte så mycket måsten bortsett från vid samarbeten som såklart har riktlinjer men i övrigt är det bara ett lattjo rum att ventilera mina tankar i. Och det är jag tacksam för att jag har men jag skulle aldrig kunna hålla på med bara bloggen och inget annat. När jag tänker jobb tänker jag mer på arbetet med Clean och att bygga företaget. Jag lägger mer tid och jobbar med andra investeringar som är mer långsiktiga. Rollen som ”influencer” är som ett mellanting mellan jobb och hobby, det finns alltid där och går aldrig att koppla bort men det är inte så reglerat och ”fast” som ett jobb är i min mening. Så är influencer ett jobb? Svårt att säga så jag säger njae. 

En som jobbar hårt på att inte jobba hårt

Kommentera

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Nja, svår sak egentligen. Men överlag skulle jag säga att Paula jobbar mer strukturerat med sina kanaler och satsar helhjärtat på dom, blir nog mer ”arbete” då. Så även om jag inte tycker influencer är ”jobb-jobb” skulle jag säga att Paula jobbar.

  1. e

    Håller helt med dig och skönt att höra en influencer som har självdistans och på riktigt inte likställer sitt ”jobb” med ett traditionellt slitjobb som typ inom vården eller liknande. Vore spännande om du skrev ett inlägg om hur du tänker kring framtiden och vad du vill göra när du inte ska vara influencer längre? 🙂 Om du är sugen på att universitetsutbilda dig osv.

  2. Mikaela

    Din & paulas inställning till jobb och livet är magiskt att följa!
    Sen önskar man ju själv att man hade haft ditt huvud för affärer! Fortsätt med ert sunda förhållningssätt.. man blir galet inspirerad av er båda! Tack!

  3. Zeynep

    Håller helt med dig. Och känner lite att äntligen någon ”influencer” som kan zooma ut lite och se på det viset. Du är så god och jordnära 👌

Visa alla 16 kommentarer
Tankar

Mammakroppen

Under resan fick jag en kommentar här på bloggen som fick mig att haja till lite. Först tänkte jag inte bemöta den alls för att den är så puckad men sen tänkte jag att det kanske är ett ämne värt att lyfta. Paula har skrivit ett inlägg på sin blogg om kommentarer hon fått om sin kropp, det hittar ni här, och jag har också fått kommentarer om Paulas kropp här i bloggen. Här var en kommentar från Max:

”paula kanske är ”mamma härlig” men hon är ju fan inte nån man skulle ragga på på stan direkt. Hon har rejält med celluliter och är sjukt bred i kroppen + lite sladdrig, inget fel med de, kroppen är ju fullt funktionell men tycker de är skevt att folk skriver ”ååh vacker” när hon de facto inte är någon klassisk skönhet direkt. nu låter man som världens hatare men hade hon inte varit ”känd” utan varit paula i kassan på ica hade nog ingen vänt sig om efter henne.”

Först och främst blev jag förvånad över att det var en kille som kommenterade det här. Men sen tänkte jag på gamla Hugo tiden innan Paula. Då hade jag ett enda syfte med träningen och det var att vara tillräckligt tränad för att kunna gå utan tröja och få brudar ( så här i efterhand såg jag ut som en klen variant av en Ken-docka haha) och det speglar lite hur jag tänkte på tjejers kroppar också. Då var det viktigt för mig att tjejen var liten, smal och helst med stora bröst – jag tänkte yta och inte funktion. Så jag tänker att kommentatorn är lika omogen som Kendockan-Hugo var.

Paula ser inte likadan ut som när vi träffades. Då var hon en spinkig tjej med noll muskler och den snyggaste tjejen jag sett. Rätt snart blev hon gravid och var inte direkt spinkig längre men fortfarande den snyggaste jag sett. Efter Molly började Paula träna och det har hon fortsatt med efter Leo. Hon är ingen spinkig tjej utan en stark kvinna som börjar bli rätt biffig och hon är fortfarande den snyggaste tjejen jag sett. Paulas kropp har skapat och burit dom två viktigaste personerna i mitt liv och det beundrar jag henne för alltid för. Hon har dessutom efter graviditeterna satsat på träningen och byggt upp en mycket starkare kropp än vad hon hade innan graviditeterna, långt ifrån det du skulle kalla sladdrig. I mina ögon blir Paula ännu mer attraktiv i att hon hittat glädjen i träningen och pushar sig framåt. Precis som jag själv nu tränar för att bli bättre på crossfit och hela tiden vill utmana mig själv. Kroppen är så mycket mer än bara ytan. Det känns skumt att sitta och ”recensera” Paulas kropp egentligen men det jag vill komma fram till är att det är skevt beteende att sitta och skriva såna här kommentarer. Det finns inga goda baktankar med den utan bara nån slags vilja att trycka ner och sätta på plats. Fan Max, något du måste lära dig här i livet är att inte snacka ner mammakroppar – inte för att det gör dig till en ”hatare” men för att det gör dig jävligt oskön och är helt oacceptabelt. 

En sak är säker och det är att om Pulkan skulle sitta i kassan på Ica skulle jag bli stammis i butiken =)

Kommentera

  1. S

    brukar aldrig kommentera men nu måste jag bara…Herre gud allt handlar inte om endast kropp utan ansiktet är viktigare än kroppen.. paulas ansikte STRÅLAR hon är otroligt NATURLIG vacker och söt.
    Hon behöver inte ha 100 kilo smink som 99% av alla andra tjejer.. utan smink så är hon redan en dröm. Vackraste ansiktet. Dessutom är det ej fel på kurviga kroppar…. tvärttom.. han max är fan avundssjuk på dig hugo.. han måste ha svårt med att skaffa tjejer…. pinsamt.

    Du är lycklig lottad som har en naturlig skönhet till fru. Hade också blivit stammis i Ica om hon jobbade där 😛

  2. Malin

    Va?! Jag fattar nada. Vilken planet kommer den där Max ifrån?
    Paula är vacker och stark, punkt.
    Det får vara slut med size zero och stora jumbo silikon tuttar! Usch!

    Max, skicka in en helkroppsbild till Hugos blogg så får vi bedöma din kropp tycker jag. Men du är väl en sån där fegis som sitter bakom en skärm och flummar en massa nonsens! Max du är vidrig!

  3. Sg

    Det är nåt fel när Paulas kropp beskrivs som sladdrig och inte klassiskt vacker. Det är så fel på alla vis att jag vill stoppa tillbaka min dotter i magen och aldrig låta hon vandra runt och riskera att stöta på folk som max. Fyfan va less man blir

  4. Josephine

    Ni är så himla inspirerande, så vettiga och kloka människor! Alla barn borde ha lika fina och härliga föräldrar som ni verkar vara. Och Paula är en sån gudinna, en riktig Afrodite är hon!! Power woman!!!

  5. Emma

    FAN. Jag blir så jäkla förbannad. Denna MAX borde inte ens få tillfälle att få den reaktionen från ngn som jag får, men hade jag stött på denna ( antagligen patetisk, sinnes ful och med en riiiiiktigt dålig självkänsla ) så hade jag gett honom en smä… KRAM, menar jag. För uppenbarligen har han inte fått ngn kärlek i uppväxten eller genom sitt liv. Lever ensam och ytligt och lär göra det ett bra tag. ALLA vet att de som trycker ner andra – är människor som själv mår dåligt. Stackars MAX, kolla på din mamma. Hur ser hon ut?

    Och ärligt! Jag som kvinna, EJ FÖTT BARN, tränar som en galning osv DRÖMMER om att ha den kroppen som Paula har. DRÖMMEN! Så himla fin, starkt och vacker! Den som säger ngt annat – har FEL!

    – och precis som om det skulle vara ngt fel med att vara mullig och jobba på ICA? HAHA, MAX du är ett skämt, men det vet du antagligen sedan innan..

    #Åretsrövhål

    Mvh Emma

  6. Kim

    Jag hajar alltid till när jag bläddrar förbi en bild på Paula, för att hon är så fantastiskt naturligt vacker. Hela hon. Både utsida och insida. Jag främjar inte helt accepterandet av övervikt och ohälsa som många profiler står för men att ens påpeka att Paula någonstans är sladdrig, oteänad och bred gör att jag mer förstår varför deras arbete ändå är viktigt. Vad har man egentligen för skev bild av verkligheten? Paula är definitionen av hälsa och avbildar en väldigt normal och kvinnorkropp. Jag tycker även Nicole Falciani är viktig där. Att ens sitta här och kommentera en kvinnas kropp gör mig äcklad av samhället, det ska inte vara såhär!!! Men jag kände för Paulas skull att hon ska veta hur fin jag tycker hon är.

  7. Paula

    Vad roligt, jag heter också Paula och jag har alltid blivit kallad pulkapallen. Roligt att Pulka blir smeknamn för Paula för fler haha!

    För övrigt så måste jag säga vilket underbart inlägg! Ni inspirerar med erat sätt att sköta vardagen (av det man får inblick i här) och speciellt hur ni vårdar er relation. Ni är stora förebilder för min kille och mig, och våran dotter på 2. Leonore är några månader äldre och det är spännande att se hennes utveckling och se lite vad som komma skall och hur ni hanterar diverse saker.

    Oj, vad långt det blev. Poängen: ni är grymma!

  8. Tove

    Varför betonas ”mammakropp” som något negativt? En ”mammakropp” är väl en helt vanlig fungerande kropp? Jag vill fan inte att min kropp betonas negativt för att jag har fått bära det vackraste i hela världen och fått äran att bli mamma.

  9. Sara

    Jag är sjukt avis på Paulas kropp. Hon är så vacker på alla sätt! Jag försöker bygga upp kroppen med mer muskler. Men det går sådär.

    /Spinkig löpare

  10. Jenny

    Vilket underbart inlägg 💛💛💛 om snygg paula med snygg kroppen får sådana kommentarer vad fan får inte en annan då? Kanske ska sluta inbilla oss att alla väger 40 kg och inse att man ska skita fullständigt i hur andras kroppar ser ut och focusera på sin egen och att må bra 🙌

  11. Tova

    Tycker också det är helt sjuk. Jag tkr det låter så dumt när folk säger att hon inte är smal men tränad, om du förstår mig. Hon är ju fortfarande smal? Jag tkr paula har skitsnygg kropp, hade gärna sett ut så.. 🙂

  12. Minna

    Wow! Så fint skrivet om din blivande fru!
    Finns nog måååånga män där ute som borde gå en kurs hos dig hur man talar och hyllar sin andra hälft! Paula kan vara lycklig!

  13. haifa

    Himla bra skrivit Hugo!Borde finnas fler som dig i världen uppskatta kvinnor mer och deras kroppar!Så länge man trivs i sitt eget kropp skit fullständigt i vad alla andra tycker.

  14. Caroline

    Som sjuksköterska har jag kanske ett annat perspektiv på kroppen. Kroppen är fantastisk med alla dess fantastiska funktioner (vi kan gå, cykla, springa, älska, skratta osv osv. (de flesta av oss) men också hur kroppen ibland kan vara ens värsta fiende. Paula verkar vara en bra mamma med en frisk kropp, härligt och grattis till det !! Lev livet och var rädd om varandra! I slutet av dagen vad spelar det egentligen för roll hur ”perfekt” kroppen ser ut efter dagens normer…

  15. Caroline

    Alltså WOW vilken magisk, kärleksfull text du skrivit till Paula!! Önskar att min make sa hälften av allt det fina du just skrev! Jag älskar din blogg och hur du skriver, rolig, charmig, men framförallt lyser det nästan igenom skärmen hur mycket du älskar Paula och era fina tjejer!!

  16. Maja

    Chockad. Chockad över hur man kan lägga en sådan kommentar. Som att skönhet sitter i att vara smal och spinkig? Helt.sjukt. Hon är så vacker. Och du skriver så bra Hugo, älskar att läsa dina inlägg. Tycker du är den bloggare som skriver bäst och med mest känsla, tveklöst.

  17. Moa

    Ja Paula har en mamma kropp med celluliter och hängbröst inte konstigt med det efter 2 barn. Jag själv är mamma å har en mamma kropp med celluliter och hängbröst men jag tänker fixa mina bröst inget som jag tänker ljuga om. Tycker det är lite konstigt bara att Paula ha skrivit att hon vill fixa sina bröst och sen skriva att man ska vara stolt över sin mamma kropp.

    1. Emily

      Men bara för att hon vill fixa sina bröst i framtiden så betyder ju inte det att hon inte är stolt med det hon åstadkommit. Bröst kan man liksom inte träna upp….

      1. Moa

        Paula är stolt över sin mamma kropp och hon har skrivit att hon vill fixa sina bröst. Ordet Stolt är ett ord man inte vill förändra på man är ju liksom stolt då ju, så tycker jag iaf.

  18. Linda

    Max är förmodligen en mycket ung och naiv kille som inte vet hur en riktig kvinna ser ut, han växer upp en dag han också tro mig.
    När man skaffar familj då förstår man vad livet handlar om och att det handlar om så mycket mera än bara yta och man värderar saker annorlunda.
    Att skaffa en kropp för att andra ska uppskatta den och ge sitt gillande känns oviktigt, det viktiga är att den fyller sin funktion och att man trivs i den.
    Kvinnokroppen är fantastisk!

  19. AKB

    Om folk som kommenterar negativt visste hur starka vi kvinnor är som bär på barn i 9 mån och föder de så skulle de inte kommentera på det viset. Blir lack av att det alltid är mammor som får ta stryk av negativiteten, vare sig det är kropp eller om man vill ta tid för sig själv. Mammor är också personer som räknas och förtjänar att höjas till skyarna.
    Om Paula läser detta så säger jag så här: Bra att du tar tid för dig själv att träna och känna dig stark och frisk. Bry dig inte om vad puckon säger som inte känner dig och vill dra ner dig. Du gjorde något grymt, du födde två barn till denna världen och det som räknas är att du tycker om dig själv, inte vad någon annan tycker.
    Till Hugo: Bra att du som man också höjer rösten och går i försvar inte bara för din fästmö men för dina barns mamma. Ni har fina tjejer som kommer tyvärr någon dag får utsättas för att någon vill kommentera deras utseende och det är bra att de ser att det inte är ok.

    Bara för att man har yttrandefrihet i Sverige så ger det inte rätten att man får säga vad man vill om en person, speciellt inte någon man inte känner.

    Mvh
    En tvåbarnsmamma som tycker att det räcker med att vara negativa om folks yttre

  20. Elina

    Jag blir så varm i hjärtat när jag läser det ni skriver om varandra! Det är vackert. Både du och Paula skriver om gnabb ni har men ni lyfter varandra så otroligt mycket. Erat förhållande är något som jag själv skulle vilja få uppleva en dag!

  21. Hanna

    Förstår hela grejen att du vill stötta Paula och försvara henne i detta, men egentligen gör du tvärtom nu. För det du gör Hugo är att ge utrymme för Max kommentar och visa alla vad han har skrivit, dvs uppmuntra hans nedvärderande sätt att skriva. För att sedan, precis som du skriver, recensera hennes kropp. Män måste sluta göra det, sluta prata om kvinnors kroppar som om det är deras ägodel att kommentera. Också att du pratar om Paulas kropp som ”mammakropp”, skulle du någonsin tala om din kropp som en pappakropp? Det här är inte att problematisera Max kommentar, det här gör att en kommentar som denna ger mäns rätt att ha tolkningsföreträde för kvinnans kropp, att en man anses ha rätt till att säga om kvinnans kropp är snygg eller ”ful”. Du gör i princip samma sak som Max, även fast du säger tvärtom, så anser du dig ha rätten till att säga om Paulas kropp är snygg eller ful. Vilket du inte har. Vi måste sluta kommentera andras kroppar, den enda som har rätten att kommentera sin egen kropp, är just personen själv.

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Förstår vad du menar. Om någon skulle kommentera min ”pappakropp” skulle jag nog i det svaret också snacka om just ”pappakroppen” men jag fattar din poäng.

  22. Linda

    Kommenterar aldrig men nu måste jag ju. Max, är han 12 år gammal eller? Ingen kille som man blir sugen på iallafall, du vet Max – Det inre spelar också roll. Och du har inte ett fint inre. Till Paula – Alltså WOW vilken naturlig skönhet. Hon behöver ju varken smink eller operationer för att vara så vacker som hon är. Hajjade till på varje bild hon la upp i bikini – RIKTIGT snygg kropp hon har fått. Kurvor och muskler på precis rätt ställen. Max kanske kan lägga upp en bild på sin kropp för allmänheten så kan vi kritiskt granska den…..

  23. Johanna

    Jag måste vara konstig, för jag har inte ens tänkt nåt annat än hur fin semester ni haft och hur fina ni är!
    Hur orkar folk bry sig så mycket om att trycka ner andra? Förstår det verkligen inte.

  24. Emily

    TACK HUGO för att du skrev som du gjorde. Kändes som du inte bara ”försvarade” (helt sjukt egentligen) paula utan alla oss mammor som fött barn! Avskyr ordet goals, men paulas kropp är mitt goal efter att jag fött i sommar. Inte för att en kropp är allt, men man vill ju trivas. Hon är så fin ❤ både på insidan och utsidan! Så genuin och godhjärtad trots sitt temperament ibland, haha! ❤❤

  25. Lin

    Hatet mot mammakroppen gör mig så himla ledsen och arg. (Oavsett hur mammakroppen ser ut!). Vi tjejer som upplåter våra kroppar för att föda er eller göra er till fäder. Och sedan är det bra många som hatar den kroppen efter den enorma uppoffringen. Den kroppen, som mycket väl kan vara sladdrig med bristningar och hängtuttisar – är det för att den gav er det största; antingen ert liv eller ert/era barn. Och så hatar man på kroppen med det epitetet? Vilken kloakråtta den där Max. Han kan väl säga detsamma till mammor runt honom så får vi se hur uppnosig han är sedan.

  26. Steff

    Jag kan på rak arm att Paula är både den vackraste och har finaste personligheten på länge vad jag skådat. Så genuin och otrolig människa. Jag är 21 och inte ens min kropp ser sådär bra ut, solbränd och hela fantastisk! (Och då har jag inte haft två döttrar i magen utan kanelbullar och annat göttit). Men jag är glad för det! Och Paula ska vara glad för sin kropp med! Alltså hon är ju inget annat än mom-goals! Hälsa Paula att aldrig ändra sig, och framför allt- att aldrig ta åt sig av idioters kommentarer. Kram

  27. Maria

    Men alltså inte för att vara ytlig osv MEN drev den där jävla Max eller?!? Hon är ju hur snygg som helst!!!! Man kan inte ens tro att kvinnan har fött barn så tränad å snygg hon är 😍 Och hennes utstrålning 😍🙏🏻 MILF!

  28. e

    Jag läste också den kommentaren och blev helt chockad över hur elak en människa kan vara och hoppades på att ni skulle hänga ut personen med IP-nr, mailadress och allt. Såna där saker är bara inte okej att skriva. Jag tycker verkligen Paula är just en klassisk skönhet, och tror många håller med om det. Hon är en sådan som typ är finare utan smink än med smink (det ultimata beviset på att man är naturligt snygg), men allt det är egentligen oviktigt, för det som verkligen syns igenom bilderna är ju att hon är trygg i sig själv och sin kropp, vilket är verkligt attraktivt!

  29. Tanten

    Åh Hugo, jag skrev en gång för 100 år sen (till Paula tror jag iof) att jag känner mig som er storasyster (du påminner om min ena lillebror). Och nu känner jag mig som en stolt storasyster. Du har vuxit så mycket i dina tankar och resonemang och framför allt hur du presenterar dem i text.
    Lika mycket som jag skrattar när du gör dina roliga listor med liknelser nickar jag instämmande till denna text.
    Kram till er

  30. J

    Hoppas Max minns sin fullt idiotiska kommentar för evigt och skäms ordentligt den dag han håller sin nyfödda i sin famn som kvinnan han älskar just fött. Då är det alltså ok att säga så om hans tjej? Med tanke på den extremt omogna kommentaren lär han vara ett barn själv och helt utan erfarenhet. Må du få lite hyfs och vett! Fy!

  31. Nathalie

    Tappar hakan till fräckhet av kommentar. Han hade garanterat aldrig vågat säga det in real life, just för att det är fräckt och så beter man sig inte.

    Gällande ditt svar här i bloggen så håller jag helt med. Dessutom när man lär känna människor så blir ju personlighet och utstrålning/kemi en del av ”snygghet” som man spelar in. Och det verkar denna person i kommentaren aldrig fått uppleva.

    Kram på er!

  32. Camilla

    Men va?! Blir så chockad när jag läser dessa sjuka och vidriga kommentarer. Jag förstår allvarligt talat inte vad folk menar med att hon skulle ha en ”mamma-kropp”?? Jag tycker Paula är skitsnygg och ser vältränad ut! Det finns så skeva ideal i samhället, att Paula skulle vara sladdrig är ju ett skämt. Pinsamt att människor tar sig rätten att kommentera andras kroppar på ett sånt nedlåtande sätt, killen lär va olycklig som har ett sådant behov…

  33. Stephany

    YEY PAULA OCH HUGO!!! ni är grymma! härligt att se hur ni hela tiden höjer varandra. ni verkar båda vara oroligt fina människor.

  34. Jennifer

    Fint och moget svar Hugo! Paula är supersnygg och er kärlek för varann är så härligt tydlig i båda era bloggar! Kram

  35. Julia

    Haha sjukaste och dummaSte kommentaren jag läst haha!
    skulle göra allt för att se ut som Paula! Från en mamma som väger 90 panner. Du Hugo är fantastiskt och Paula! Kram!

  36. Diana

    Jag är så chockad över dessa kommentarer som hon tydligen fått… Dom är hemska men jag tror det är viktigt att komma ihåg att de inte speglar verkligheten. Jag har själv tränat i hela mitt liv och det syns på min kropp. Alla gillar olika och många gillar tydligen att ge elaka kommentarer på nätet… själv upplever jag att killar aldrig raggar på mig så mycket som på gymmet där jag tränar, tror att de blir intresserade för att vi har ett gemensamt intresse, idrotten.

    Med det sagt så har ju Paula redan dig. Men andra tjejer/kvinnor där ute som liknar Paula har en uppsjö av män att välja mellan som är väldigt attraherade av det faktum av att hon tränar och är stark!
    Kram

  37. Nina

    Asså Hugo, fan vad fint att höjja sin kvinna så.
    Själv tycker jag Paula är en av de vackraste personer inom denna blogg världen. Det är inte många som är så naturligt snygga som hon. Alla tycker givetvis olika, men tycker man att någon är mindre vacker får man fan ta och knipa sin käft. Paulas kropp är grym. Men egentligen, vilka är vi att sitta och disskutera någons kropp? Hoppas Paula inte tar åt sig av all skit. Jag har själv fött en son för cirka 1.5 år sen och kämpar med min kropp. Det är ta mej fan ingen lätt match att acceptera sin kropp och bygga upp den på nytt efter en graviditet.
    Kram

Visa alla 68 kommentarer
Tankar

Jag säger mitt om barnbikinis

Paula fick kritik för att Molly hade bikini på Maldiverna, nån jämförde det med att vi skulle låta henne ha stringtrosor? Att vi sexualiserar Molly genom att dölja hennes inte existerande bröst. I mitt tycke helt sjuk jämförelse med stringtrosor och jag håller inte med om sexualiseringen.

Nu var jag inte med vid shoppingtillfället men Molly fick välja badkläder själv. Hon ville ha två bikinis och en baddräkt. Sen tidigare har hon uv-kläder och badshorts med spiderman. Ren spekulation men jag tror Molly valde bikinis eftersom Paula och andra kvinnor i hennes närhet har det och hon tycker det är fint. Hon växlade sen mellan alla sina badplagg och hade kul på stranden, vi tänkte inte så mycket mer på det. Ska man sätta en åldersgräns på bikinis eller hur ska man gå tillväga? Säga ”nej Molly, du får vänta tills dina bröst börjar utvecklas innan du får ha en bikinitopp som mamma”? En baddräkt döljer ju också överkroppen så ska man skippa det också tills dom får bröst? Molly verkar inte tänka på att dölja brösten eller inte och vi lägger inte heller värdering i om hon gör det eller inte – jag tänker att man kanske kan avdramatisera det hela med att vara tillåtande och låta barnen välja själva hur dom vill vara klädda på stranden. Jag fattar vad folk menar med att det är skevt att det görs bikinitoppar till barn när dom inte har bröst att dölja men det görs ju hela tiden saker till barn som ska efterlikna vuxenvärlden, leksaker som dammsugare, mobiltelefoner och kök eller små handväskor. Jag hoppas Molly och Leo känner att om dom vill låta brösten fladdra fritt på stranden om 15 år är det helt OK och om dom vill ha bikini på sig är det OK också.

Någon kommenterade att man ska tänka på att det finns pedofiler som kan gå igång på det men dom kan väl ”gå igång” på barnen lika mycket om de har bara bikinitrosor eller badshorts? Jag känner lite att Paula och jag kan göra allt i vår makt för att skydda våra barn från att bli utsatta av övergrepp från pedofiler – vi håller hårt på ”stopp, min kropp” och har alltid koll på dom när vi är på stranden eller badhus eller i andra miljöer men det är svårt att styra vad människor eventuellt kan tänka på. Vad är det för signaler som skickas till barnen om man lär dom att dom absolut inte får vara nakna eller lätt klädda på stranden för att det kanske kan finnas sjuka människor som tänder på att se det? Då sexualiserar man väl den nakna kroppen ännu mer?

Nä hörni, jag vet inte riktigt. Jag fattar varför en del tycker det är fel med bikini på barn men för egen del och för vår familj tycker jag inte det är problem. Molly växlar mellan olika badkläder och verkar rätt obrydd. Det vi strävar efter i vårt föräldraskap är att barnen ska vara bekväma i sig själva hur dom än vill vara, med bikinitopp eller inte.

 

 

Kommentera

  1. Johanna

    Herregud, jag känner ”låt Molly ha kul på stranden och inte fasen tänker man på bikinin mer än andra saker såsom solskydd etc för att hon ska kunna bada”. Härligt att Molly själv fick möjlighet att välja, en fin frihet i det kan jag tycka om man ens ska tänka på detta mer än att nu är det sol och bad som är på tapeten. Att folk lägger sig i vad och hur ni gör. Vad fräckt av dem negativt menat.

  2. Julia


    Att man noterar samt kritiserar att vissa kläder sexualiserar innebär inte att man har ”problem”, pedofila tendenser eller på annat sätt associerar barn till sex. Snarare är det oroväckande att inte fler uppmärksammar det. Att nåt är sexualiserat är inte detsamma som att nåt är sexigt. Att nåt är sexuellt är definitivt inte detsamma som sexigt. Att jag påpekar att barn sexualiseras betyder inte att jag tycker att barn är sexiga. Det är inte samma sak.” – Lady Dahmer http://ladydahmer.nu/2017/may/barnmode-eller-barnpornografi.html

  3. Emmelie

    Åh jag tycker det är så synd! Paula argumenterade för de här på samma sätt som du men hon fick sååå otroligt mycket mer skit. Det är så himla tråkigt! Jag håller med båda er två, låt barnen få välja, en själv valde ju en gång liksom. Jag fick ha både och när jag var liten, mina föräldrar förklarade mer för mig att jag inte behöver för jag har inget att täcka.. menndå argumenterade jag för att jag tyckte det var så himla fint.. även baddräkt! Men sen hade jag inga alls problem att dra av mig det där och bara va, och det har följt med mig i högre ålder och jag respekterar min kropp så mycket och skiter i vad andra tycker. Det känns så himla skönt! Vad man än gör idag så får man skit. Tycker ni är bra som står på er.

  4. Sofia

    Så min treåring och sexåring ska få sminka sig bara för att de vill göra/se ut som sin mamma? Det är väl ändå vårt ansvar som föräldrar att vägleda barnen, kunna säga nej och förklara att vissa saker är till för äldre barn och vuxna. En liten tanke bara. Hela denna bikinidebatten är tyvärr lite djupare än att barn vill och ska få göra som en av sina vuxna förebilder. Sen i just denna frågan lägger jag personligen ingen värdering egentligen, tyckte bara argumentet att ”Molly vill se ut som Paula och då ska hon såklart få det”, var lite märkligt. Gillar era tankar om föräldraskap i övrigt och ni verkar vara toppenföräldrar.

    1. Anna

      Jag håller med om mkt. Har en dotter i samma ålder som Molly, hon har inte varit delaktig i sina badklädsköp än o jag tror nog att jag skulle låta henne köpa en bikini om hon ville. Dock skulle jag försöka få henne på andra tankar. Vill inte att min dotter ska stiga in i den världen än o vara mini-kvinna. Jag ser det som min uppgift som förälder att vägleda henne o också sätta gränser. Jag får lite ont i magen om hon ska ha allt en vuxen har; bh, smink, raka sig etc. men vi sätter alla våra gränser någonstanns som föräldrar. Om det sker i utklädningssyfte känns det mer ok, typ prova mammas klackskor.

  5. Agge

    Jag har inte haft en tanke eller åsikt kring bikini och barn. Men det som folk säkert menar är att vi kvinnor ska täcka våra bröst. Att Molly får en bild av att kvinnan inte får men männen. Men hade du enbart haft bikinitrosan på Molly hade du säkert fått kommentarer om det också.

  6. Olivia

    Jag tänker väl att barn ser en full bikini som byxa och topp som man badar i, tror inte barn i den åldern tänker, eller lägger nån energi på att det är för brösten!

  7. Kimberly

    Väldigt bra skrivet som vanligt! Håller med dig till 100%. Jag tycker mer att de som tycker bikini på barn är fel är de som sexualiserar.

Visa alla 24 kommentarer
TankarTräning & kost

Barn och socker

Kan inte säga att hjärnan går på högvarv här borta, dagarna består av bad, träning och mat som roterande schema. Inte så många djupa tankar som infinner sig men tänkte bryta av våra semesterbilder med att försöka tänka i alla fall ett halvt varv. Förut var det någon som efterfrågade mina tankar om barn och kost/socker och igår skrev Paula om att vi ruckat på läskförbudet när det kommer till barnen.

Hur ser jag på mat till barnen? När Molly låg i Paulas mage tänkte jag att mina barn kommer få noll socker och bara bra käk. Dom kommer älska grönsaker, käka så ”ren” mat som möjligt och inte få en massa processad skit. Frukt kommer vara det enda godiset dom känner till och vatten och mjölk dom enda dryckerna. Sen kom Molly ut och så småningom insåg jag att det i princip är omöjligt att undvika socker – dels det dolda som finns i alla vanliga livsmedel som skinka, yoghurt och bröd men också att det är svårt rent socialt att inte falla för grupptrycket. Om barnen är på kalas och käkar tårta vill man inte vara grinchen som vägrar låta dom äta annat än morötter. Och när dom väl fått smak för godis och annan skit är det svårt att inte ta till det som en lätt utväg för glada miner någon gång ibland. Föräldraskapet är helt enkelt inte så svart och vitt som jag tänkte mig förut. Jag tycker fortfarande att socker och skräpmat är skit som ska begränsas. Barnen ska främst käka hemlagad mat från grunden, mycket grönsaker och vatten och mjölk som måltidsdryck. Juice och o’boy är inte frukostdryck hos oss och Molly tror fortfarande att hon får äppelmos i gröten på morgonen när jag i själva verket bara slår lite med skeden mot burken och sen rör runt ordentligt i skålen. Om man håller maten bra för det mesta är det OK med lite fusk ibland; popcorn på fredagen, pommes nån gång ibland, glass på sommaren eller som nu på semestern – läsk i baren.

Läsken är ett undantag som inte kommer följa med oss hem till Sverige sen. Nu lyxar vi alla till det ordentligt under våra dagar i paradiset. Något jag tycker är skevt är hur folk har så många pekpinnar när det kommer till det mesta med barn och uppfostran att göra men när det kommer till vad barnen stoppar i sig är det fritt fram så länge dom käkar. Jag förstår mig inte på dom som ger bebisar smakbitar av bulle, kaka eller choklad när ungen inte ens kan snacka eller fatta vad föräldern käkar på. Eller öser på ketchup över hela tallriken för ”det är bara då hon faktiskt äter!”. Eller dom som ger sina barn ett kilo lösgodis varje lördag och låter dom gå loss med det. Varför göra socker till en vana (om ens bara en gång i veckan) överhuvudtaget. Jag har vant mig vid att folk har oändligt med pekpinnar att vifta med, så fort jag lägger upp något med barnen i bloggen kommer det kommentarer med synpunkter på vårt föräldraskap på olika sätt men att ge barnen skit som saft, bullar och lösgodis var och varannan dag är tydligen hur lugnt som helst. Jag har stött på föräldrar som vägrar låta sina 12-13 åringar smaka på koffeinfri Clean utan socker men gladeligen ger dom Festis som i princip är en flaska full med strösocker och lite färgat vatten. Det kommer jag nog aldrig förstå samtidigt som jag förstår att man ibland ruckar lite på regler och att tar en del genvägar i föräldraskapet. Nu är ju Molly och Leo är fortfarande små och relativt lätthanterliga så jag kan tänka mig att kampen mot socker och skräpmat inte kommer bli lättare med åren.

 

Hur tänker ni med socker och skräpmat? Nej, ibland eller skitsamma whatever makes it through the day? 

Kommentera

  1. Maisa - mamma till Alina och lever spontanlivet

    Oj vilka kommentarer du får ! Det är verkligen förbud mot socker för barn i Sverige haha och mååååånga föräldrar jag träffat på leker så perfekta och har endast med grönsaker till barnen osv men jag ger mitt barn socker. Jag fick det när jag var liten och jag är normal idag 🙂 haha vi är inte så hårda med något i livet, man ska njuta av allt i lagom mängd 🙂 <3

  2. Sara

    Så dumt att ge sina barn läsk och annat socker och skit, även fast det är semester. Det är inte ens svårt att hålla socker, skräpmat och sånt borta från barnen. Våra barn är 7mån och 2 år gamla och har aldrig ätit godis/socker/skräpmat. Inte ens ketschup och annat gömt socker heller. Det är lättare att hantera ett trött och gnälligt barn som inte käkat socker. Vår väns barn som är 3 år blir som ett monster när hen inte får socker. Hemskt. Tänk på era barn, inte på det att ni slipper lättare undan… Var inte så upptagna med er själva så att ni måste muta era barn med skit. Usch

      1. Sara

        Nej Maisa. Våran 2 åring har aldrig ätit glass. Vet du hur mycket skit glass innehåller? Skulle nog ge godis före glass. Mina barn mår bra att vara utan socker, varför lära dem äta något de inte själv behöver/kräver? Varför skrattar du åt mig och mina beslut som gäller mitt barns bästa? Du kan ge dina barn så mycket socker du vill, hoppas dem mår bra ialf. Hoppas också att de inte får massa hål i tänderna och andra sjukdomar som socker orsakar. Fatta hur dumma ni är som inte fattar hur dåligt socker är.
        Jag är själv sockerberoende och äter godis dagligen. Längst jag varit utan socker/godis är 5 veckor. Jag har ätit godis/socker sedan jag var 9 månader gammal. Nu är jag 25.

          1. Sara

            Okej, förlåt för att kommentaren blev riktad mot dig Maisa. Jag blev bara så provoserad av ”M”:s kommentar.. Jag känner mig själv dum som inte kan/fattar sluta med socker. Man mår ju dåligt av det men är så beroende att jag inte kan sluta. Älskar ju choklad <3 Jag har försökt sockerstrejka alltför många ggr utan att lyckas. Alkohol och snus slutade jag direkt när jag blev preggo utan problem. Fanns liksom inget beroende där fast jag förbrukade massor. Men dumma sockret är omöjligt att sluta…

  3. Ellinor

    Min mamma fick aldrig godis hemma närhon var barn. Det resulterade i att hon, och hennes 3 syskon, allihopa blev riktiga godisgrisar. Vi kunde köpa godis för hur mycket som helst och det var slut när helgen var över och då var det hon som käkade. Det slog liksom över. Vi barn har alltid fått vårt lördagsgodis och fått godis när det varit naturligt med det och vi har inte heller några sådana problem idag som mamma hade. Jag menar bara att jag tror att dt kan vara sunt att man får ett eget tänkare kring godis – är det verkligen så gott? som vi barn, men inte mamma fick. Där tror jag det finns en god skillnad för synen på godis och andra sötsaker för när kidsen blir äldre! Jag tycker ni åter jättesunda i ert tänk 🙂

  4. Viktoria

    Så jävla rätt, håller heelt med! Har samma tänk om jag någon gång skaffar barn. Synd att det inte finns fler föräldrar med det tänket för jävlar vad skit vuxna stoppar i barnen utan att barnen ens vet vad det är. Skärpning!! Tycker det är riktigt bra att du skriver ut om sådant för det är så viktigt, inte konstigt fetma hos barn börjar så tidigt.
    Jag slår lite på mina föräldrar som matade mig och mina systrar med socker varje helg och det har lett till att jag själv sen jag varit barn alltid varit smått överviktig. Detta har bara gjort mig ännu mer medveten att jag verkligen inte ska stoppa i skräp i mina barn för fan vad svårt det är att kämpa sig ur en vana man haft sen barnsben men något som jag jobbar på idag och tänker hälsosammare 🙂 Åter igen, skitbra inlägg!! 😀

  5. Jenka

    Men då undrar jag, är det verkligen ”lyx” att nu få socker i sig sådär? Eller är det också en undanflykt..? Nu är det semester, kom så dricker vi socker.. förstår du hur jag tänker? Lyx borde vara att få äta ännu renare mat och ännu bättre för kroppen.

    1. christina

      Tack!!
      Jag forstar ej varför manga anser skrapmat och socker som beloningsmat eller semestermat etc. Varfor ar samhället bygt pa att kalas och biobesök etc ska vara kombinerat med onyttigt…Dont get this…And I guess I will never do too.

  6. Malin

    jag tycker att det är otroligt korkat och oansvarigt som förälder att ge sina barn läsk etc. Det är ju NI som föräldrar som introducerar detta till dem. Ja, de ser andra runt omkring som äter och dricker skit.. men betyder det att man måste göra som alla andra? Ska man som förälder ge dem alkohol när de är 15år då också? eller köpa cigg? Näe, nu får folk sluta skylla ifrån sig på omgivningen och ta lite ansvar. Leonore har inte ens lärt sig prata helt, har blöja och ska då dricka läsk som är rena skitet! Vi har nolltolerans (förutom andras kalas, vi kör sockerfritt kalas) och skulle aldrig köpa exempelvis yoggi osv utan kör naturell havre yoghurt med bär i. Inte konstigt att barnen blir sockerberoende och måste ha lördagsgodis när det är föräldrarna som skapar det ät dem. skäms!

  7. Jenny

    Jag har inga barn själv men håller med. Jag växte upp med att vi drack vatten eller mjölk till maten. Hemlagad mat och godis någon gång då och då. Absolut inte varje helg. Antingen fick 4 barn och en mamma dela på en chipspåse eller choklad eller en läsk. Vi åt ju sötsaker på kalas men inte så ofta annars. Vi var rätt aktiva!

  8. J

    Jag tycker precis som du! Min 4åring får 7 lösgodisbitar på lördagen men om vi ska på kalas eller baka chokladbollar så blir det inget. Dum tradition det där med lösgodis men som du skriver, barnuppfostran är inte svart eller vitt…

    1. Jennifer

      Hur kan du påstå att det är dumt? När du själv använder traditionen? Mängden spelar ingen roll om det är 7 eller 14 bitar det är ju fortfarande traditionen som du infört?

  9. Wilma

    Jag fyller 20 år i år och kan säga att jag (med min familj) ätit med otroliga mängder godis och läsk under min uppväxt. Vi har varit den familjen som varje lördag åkt och köpt typ 1 kilo godis för att trycka i oss på helgerna. Kan då även tillägga att min pappa är diabetiker. Vill inte säga att det är något som påverkat mig negativ alls men idag som vuxen själv kan jag känna att det kanske har blivit för mycket vissa gånger. Idag har min familj dragit ned på framförallt godiset jätte mycket och tänker att om jag själv fick barn skulle jag vara strängare. Inte så sträng i den graden att dem inte får något alls men lagom. Det har även slagit mig på sista tiden att det även är möjligt för mig att få diabetes och där efter har jag väl blivit lite mer eftertänksam.

  10. Ida

    Det är klart man vill undvika socker till 100%…. men man måste ju vara realistisk. Det är ju socker i allt! Så man gör som alltid – sitt bästa : D

  11. Iva

    Det verkar ju som att livet vore så enkelt om vi alla kunde byta varandras problem mot andras, om vi uppfostrade varandras barn istället för våra egna 😂.
    Jag tycker ni är awesome föräldrar hursomhelst. Det ni tänjer på är vissa jätte strikta mot och vice versa. Tur att ingen är perfekt. Tänk att er ärlighet gällande barnuppfostran ska alltid vändas emot er …

  12. Chrille

    Jag skulle vilja slå ett slag för att undvika sötningsmedel till barn (och även vuxna). Ur en hälsosynpunkt är jag inte övertygad om att socker är sämre än sötningsmedel. Kanske blir man mindre tjock av det men i övrigt är det skräp. Clean verkar innehålla sötningsmedel vilket dom flesta drycker utan socker gör. Huruvida det finns bättre eller sämre sötningsmedel därute har jag ingen aning om men förmodligen är det så. Varför jag är så emot sötningsmedel är för att jag är övertygad om att det kan göra skada, personligen var jag tidigare ett stort fan av light läsk och andra produkter med sötningsmedel. Jag fick ofta migrän och det rörde sig om kraftig migrän med aura. Jag testade väldigt mycket för att bli av med den och kom till sist på att den berodde på intag av sötningsmedel. Sen jag slutade med det så har jag inte haft några problem. Jag tror därför att sötningsmedel kan göra mer skada än vad man kanske tror. Jag vill på intet sätt påstå att barn eller vuxna ska äta massa socker i tid och otid men om jag ska välja att ge mitt barn något med typ aspartam eller socker så väljer jag definitivit socker. Socker tycker jag åtminstone är en naturlig produkt medans sötningsmedel är något konstgjort.

    1. Ella

      Håller med. Får ont i huvudet och utslag om jag får i mig sötningsmedel. Så det är något jag väldigt aktivt undviker.

  13. Diana

    Så jävla sant allt du skriver. Många pekpinner här och där, många åsikter överallt, jag menar gör som du vill, det är dina barn, din familj, ditt liv. Var och en gör som de behagar, var och en har olika åsikter och sätt att leva så kan vi inte bara låta varandra vara. Kör på säger jag bara.
    Kram och ha det bäst där i superMaldiverna

  14. Malin Wallén

    Klockrent Hugo! 90/10, 90 bra 10 dåligt eller den kombo man tycker är ok. Sen måste jag dela med mej av vad min kloka bonusdotter (mamma till två så flickor) sa till mej, ekvationen är inte exakt och beror väl på hur stora barnen är men det går ut på att allt du ger ditt barn ska du trippla till dej själv för att få en insikt om vad som händer med de inre organen, ex. ge ditt 5 åriga barn en chokladkaka, kan du äta tre? en bra ögonöppnare för mej som mormor som gärna vill ”skämma” bort barnbarnen.
    Ha en underbar semester fina ni <3

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      det är väl skillnad på att svara på en fråga och på att oombett komma med synpunkter på specifika personers uppfostran etc? Ser inte att jag langar pekpinnar

  15. Lina

    Jag tror på lagom. Är inte så mycket för förbud. Har en ganska stor släkt och många som har uppfostrat sina barn innan jag själv fick. Såg en tendens på kalasen t ex att de barn som hade mycket förbud när de var små var de barn som var värst när de väl fick börja äta godsaker, struntade i att leka och stod bara vid fikabordet. Visst med mitt första barn så försökte vi också dra ut på det innan vi introducera men det har känts svårare med andra barnet då hon ser vad brorsan äter. Men vi fikar några gånger i veckan, det är jag uppväxt med. Oftast är det bara frukt men mina barn har aldrig tjatat om godis eller liknande i affärer och det tycker jag har varit skönt. Jag tror jag gör ganska lika som mina föräldrar gjorde och jag känner mig inte som en person som är helt beroende av socker.

  16. Ann

    Kan väl tycka en dag på helgen kan barnen få något godis/chips/läsk/popcorn men inte i veckorna. Med undanfall semester, då kan man väl töja på reglerna lite.

    1. Malin

      ”Anna” är du full eller? Eller vad vill du med den kommentaren?
      Opassande kommentar till en kille som är upptagen och är på semester med sin blivande fru och barn…!!

      1. e

        Haha ”är du full eller” förlåt men det var kul 😂 Tror alla som läser Hugos blogg är väl medvetna om att han är mycket upptagen och snart gift och att ingen har som syfte att stöta på honom så. Men han är ju snygg och det är väl inte konstigt att säga det likväl som man säger att Paula är snygg i hennes blogg/bilder på henne

        1. Malin

          OK ”e” … men tror du ”Anna” skulle våga säga det till hans face? Om hon råkade möta honom …på ICA eller nåt. Näh! Det tror inte jag. Om man inte skulle säga det till honom privat/personligen i verkliga livet så anser jag att man inte skall sitta bakom en skärm och skriva sådana saker. Det blir bara patetiskt!

          1. e

            Varför är du SÅ upprörd? Det är inte som att ”Anna” har skrivit något elakt. Hugo får väl själv säga om han tar illa upp eller inte av sådana kommentarer

Visa alla 36 kommentarer
Tankar

Är ingen tankeläsare

Kanske är ni några som sett Paulas inlägg från igår där jag sa åt henne att sluta vara så jävla bitter och nu vill jag bara ge min sida av det hela. Sen är det inget issue mellan mig och Paula, vi fightas lite ibland, ibland hamnar det på någons blogg för att man vill ventilera lite och sen går vi vidare. Vi skriver inget på bloggarna vi inte redan klarat ut mellan varandra. Men för den sakens skull så vill jag också ventilera lite och sortera mina tankar om det hela.

Först och främst så såg jag några kommentarer om hur oskön jag är som satsar på träningen och överlåter allt hushållsarbete till Paula. Att jag borde steppa upp här hemma. Att jag elitsatsar inom crossfit är inget beslut jag tagit själv och sagt till Paula att ”deal with it”. Vi snackar om sådana saker innan. Vad det skulle innebära, hur mycket jag måste träna, att jag måste få till träningen trots massa annat. Vi har barn ihop och ett liv ihop och min satsning inom crossfit är också något vi har ihop. Även om det är jag som satsar, tränar och är borta så gör vi det ihop. Jag skulle inte kunna göra det utan Paula – både för att hon i stort sköter markservicen men också för att jag behöver hennes stöd som partner. Vi är ett team och tro mig i att jag fattar, värdesätter och bekräftar Paula i att hon stöttar mig i det här. Hon är guld för mig och det vet hon. Sen är det inte som att jag skiter i all markservice. Jag är den som roddar med lämningen på förskola och hela morgonrutinen här hemma för det mesta, Paula tvättar och jag viker, jag åker iväg med all skit till återvinningen, jag fixar med vår fakturering och räkningar, Paula har alltid minst 2 kvällar i veckan hon drar iväg för träning och egentid och så vidare. Med det sagt säger jag inte att vi har en jämställd fördelning här hemma, Paula drar det större lasset och det är inget jag hymlar med. Men jag är inte helt värdelös och jag tycker inte att det är kvinnans roll att sköta hushållet som vissa verkar få det till.

Sen så när det kommer till ”sluta vara så jävla bitter”. Mitt problem med det hela är att Paula inte kan säga vad det är hon väntar sig av mig utan istället fäller småsura, bittra kommentarer från ingenstans. Hur ska jag kunna veta vad hon tänkt, planerat eller väntat sig om jag inte får veta det? Jag fattar att man blir bitter om man går runt och är irriterad och bara sväljer ner det. Men  jag tycker att man i så fall kan säga ”jag vill att du XX” eller ”kan du snälla göra XX” istället för att gå runt och bara hoppas på att den andra ska fatta vad man vill utan att man säger det. Om Paula gått runt och bitit ihop för något fattar jag att det kan komma ut otrevligt men min spontana reaktion blir ju ”vafan är du så jävla bitter för?” eftersom det kommer så plötsligt. Jag är inte med från start i tankegångarna och jag är ingen tankeläsare. Något jag lärt mig med åren är det jag tycker är självklart är en gåta för någon annan. Så om jag går runt och tänker på att andra ska agera på det sätt som är självklart för mig kommer jag bli besviken, irriterad och bitter. Bättre då att säga ”det här är viktigt för mig, kan du ha det i åtanke?”. Med det sagt så ska jag försöka vara lite mer inkännande på hemmaplan och fånga upp innan bitterheten kommer pysande. 

❤️

Kommentera

  1. Olivia

    Jag har börjat göra en lista på grejjer som jag vill att min sambo ska göra hemma. För att jag inte pallar vara bitter och svälja irritationen. Det har ju löst den biten. Men jag kan bli jävligt less på att jag har blivit någon slags projektledare hemma, man kan ju faktiskt bara slå ett getöga runt i lägenheten så ser man vad som behövs göras.

  2. Malin

    Det viktiga i mitt och min mans förhållande är att alltid vara ett team. Min man har två heltidsjobb, ett band och tränar en hel del. Jag jobbar 75%, gör mer hemma, tar mer med barnen, tränar en hel del, dansar pole-dans tre dagar i veckan, på det har vi två små barn och en hund. Men vi har gett oss fan på att det ska fungera och att vi är ett team i allt. Man måste säga till direkt när någon börjar kännas jobbigt.

  3. Linnéa

    Funderade länge på vem av er som skaffat deb stora piercingen under läppen innan jag fattade att det var glipa mellan era hakor och bakrunden.

  4. Hanna

    Då kan jag tycka det är väldigt konstigt att i vår diskussion Hugo när du skrev om att du inte tycker att staten ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp, så har du nu mera lämnat plats åt Paulas studier, så som hon har lämnat plats åt din crossfit de senaste åren, att du nu skulle ”dra det större lasset” hemma. Men istället så gör du precis raka motsatsen? Visar ju bara på noll trovärdighet i din argumentation och dina värderingar.

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Som jag skriver i inlägget här är min satsning i år något jag och Paula pratat om innan jag tog beslutet. Paula pluggar kurser och har själv valt att avvakta lite med programmet hon tänkt gå. Ledsen om det gör dig besviken att våra liv inte är skrivna i sten och att vi ändrar våra planer ibland.

  5. Sara

    Är nog så i väldigt många förhållanden. Både män och kvinnor som känner sig som den tjatiga eller den som ”borde fatta ändå”. Lägg upp en plan, typ detta ansvar är mitt och detta är ditt. Och har man inte tid den dagen så kan man säga åt den andra att ta det istället just då. Men då måste man också låta den som har ansvaret att just få ha ansvaret och göra sysslorna på sitt sätt och när den personen själv känner att det ska göras. Inte ”lägga sig i”.
    Man måste släppa på kontrollen. Bara för jag tycker att soporna ska tas ut just nu kanske den som har ansvaret över det tycker att det kan vänta ett tag. Så…

    Typ 😊

  6. Elin

    såå bra skriver Hugo! Vi hade de sådär här hemma förut. Min sambo ser inte det jag ser. Nu sköter jag den mesta planeringen här hemma. Så han vet vad jag har för ”förväntningar” och vad jag vill ha gjort. Han säger till om det blir för mycket och att lyssna är så viktigt för att allt ska funka. Ge och ta helt enkelt 🙂 Ni är en sån inspiration och jag älskar att man kan få dehär ärliga och känna sig mänsklig.

  7. A

    Känner igen mig i Paulas tankar. Visst man måste säga vad man tänker och menar istället för att gå runt och sura men det är heller inte särskilt kul och be den andra att ex. gå med sopor, ta disken, handla gång på gång, man känner sig jäkligt tjatig och man önskar att den andre brydde sig tillräckligt för att göra detta utan tillsägelse..

  8. G

    Typiskt oss kvinnor att gå runt o sura och förvänta sig att ” han borde fatta” nä tyvärr det är som du säger vi måste säga så ni fattar.

        1. Hanna

          Klart vi måste kommunicera men män måste också inse vad det innebär med att sköta ett hushåll. En blir ganska trött tillslut att ständigt BEHÖVA säga vad som ska göras, vad som ska slängas, vad som ska handlas, vad som ska lagas osv. Kvinnor (ja nu generaliserar jag) får arbeta känslomässigt STÄNDIGT eftersom att vi alltid måste veta vad som ska handlas, vad som behövs städas, vad man ska lagas. Män får det fan serverat på ett fat, eftersom vi göra halva jobbet innan. Kvinnor förväntas ha koll på precis allt, hela tiden, födelsedagar, presenter, matsäck, skolresor, föräldramöten. Då är det inte konstigt att en blir bitter. Tyvärr, men med all jävla rätt.

          1. Em

            Jag håller helt med dig Hanna!! Varför är det upp till tjejen att ordna allt för killen? Planera, säga till, påminna och ofta känna det som att man ska vara tacksam över att det blir gjort. Killar måste ju kunna ta eget ansvar.

          2. Emmelie

            Men snälla, alla har olika standarder i ett hushåll. Man kan inte bara förvänta sig att killen ska gå ut med soporna direkt för att du själv skulle ha gjort det.. många människor tycker det är okej att ha lite ”stökigt” hemma, jorden går ju liksom inte under om diskmaskinen inte töms på en gång.. tycker det blir så jävla skevt när tjejer skriver att killar måste ta sitt ansvar. Det handlar om att alla inte människor har samma standard och tänker inte på det lika fort.. jag hatar när det är stökigt och städar och donar jämt men jag lägger inte det lasset på min kille för jag vet att det inte är lila viktigt för honom. Men jag vet att skulle han öppna en diskmaskin som är klar hemma och jag inte va hemma så skulle han plocka ur den. Det handlar om den nivå man har sin standard. Skärp er!!

          3. Sarah

            Amen lägg av!
            Det har väl förfan inte att göra med om man är man eller kvinna!
            Min pappa är den som har fixat nästan allt där hemma, lagat mat( så att jag min bror och min mamma har fått det serverat på ett fat) fixat med bilen, räkningar allt sånt medans mamma städat och tvättat. Jag och min sambo har likadant där är det jag som inte bryr mig om det är lite smutsigt och jag lagar nästan aldrig mat för det fixar han. (Och ja jag vet att det är dåligt av mig jag ska bli bättre på det) Det jag vill komma till att att det har inget med könet att göra punkt slut! Det har med din personlighet att att göra! Man blir ju ofta tillsammans med sin ”motsats” för att man kompletterar varandra! Alla är olika det kommer vi inte ifrån! Och klart som fan så kommer det bli konflikter för man tycker ju inte alltid lika!
            Bara för att du har en sambo som är slarvig så betyder inte det att hela Sverige är likadant!

  9. Corre

    Jag är nog som Paula, ger kritik/ kommentarer när saker blir som jag inte önskat.
    Men jobbar på att informera om min önskan och på så sätt blir det inte så mkt diskussioner hemma. Sen ibland är man bara trött och stressad och då kan man ibland bara haspla ur sig något surt. Inget jag är stolt över men säkert inte ovanligt. Ni har haft barnen hemma länge, utflykter, kompishäng, resor.. Klart det svämmar över ibland.
    Tycker att ni är ett powercouple och fantastiskt team! Nästa gång kanske det är Hugo som ”är lite bitter” pga ena eller andra. Ingen big deal så länge man pratar om det.
    Hejja er!!! ❤️

  10. D

    De kommer alltid komma perioder i ens liv där den ena kommer få dra de tyngre lasset hemma, den ena få dra in större delen av inkomsten, den ena ha mer egentid än den andra. De viktigaste är att man är överens och lyssnar på sin andra halvas önskemål även om allt inte går att uppfylla. Tycker ni verkar va toppenbra föräldrar och man ser lyckan lysa i er när ni gör saker tillsammans både med och utan era barn

  11. Ellen

    Fundera lite över tid. Är din tid mer värdefull än din partners? Tiden är det viktigaste vi har. I slutändan är det tiden det handlar om, oavlönat arbete och timmar som hon hade kunnat lägga på andra mer energigivande och meningsfulla sysslor. Det känns inte särskilt 2018 att kvinnan (fortfarande) ska dra det tyngre lasset, i synnerhet inte när hon själv uttrycker missnöje kring det hela. Och vilka signaler skickar det till era döttrar?

    1. Milla

      Han skrev ju precis att dom kommit överens om att han ska satsa .. Kvinnor kan ju faktiskt ta mer plats och vägra också isåfall … Varför är allt hans fel om det är en överenskommelse … Tycker det hänger på Paula isåfall att vara ärlig och berätta hur hon känner och ta mer plats om hon känner så … Tycker båda verkar bara underbara föräldrar och vi får ju ta del av en bråkdel av deras liv. Så att dra in barnen och vad dom får signaler är ju löjligt …

  12. Milla

    Bra skrivet Hugo ❤️ Tror de flesta vet och känner att du gör ditt bästa! Ha en underbar semester nu.. Hoppas vi får liks roliga uppdateringar som vanligt … 👊🏼

  13. Senni

    Jag tror det är ett väldigt vanligt probelm och förstår precis vad du menar! Vi har haft dessa gnabb också men en sak som verkligen har hjälpt är hur min sambo visar tacksamhet, och med det menar jag genuin tacksamhet.
    Ex. Jag har dragit största lasset i en vecka tag pga hans jobb, när vi har käkat upp middagen (som jag har lagat) så drar han ner och jobbar igen medan han ger mig en snabb puss, disken ligger, likaså tvätten och allt annat och min bitterhet börjar bubbla, vid veckans slut brister det.
    Vet du vad som hjälper? Ett tack.
    En genuin kram efter middagen, sån där 30 sekunders bamsekram, och ett genuint tack från hjärtat.
    Det gör ENORM skillnad här hemma.

Visa alla 28 kommentarer
Tankar

Ge barnen olika

Paula skrev om Kläppen på sin blogg och jag fastnade lite vid det här: ”Det vart lyckat. Det här är den bästa semestern vi har varit på. Nästan bara glada miner och jag är så sjukt stolt över Molly och Hugo. På nyårsafton ställde hon sig på skidor för första gången, och idag åkte hon upp till toppen och tog blå backen ner tillsammans med Hugo. Hon är modigare än vad jag är, reser sig upp när hon faller och hon bestämde sig tidigt för att fortsätta kämpa. Hugo har tålamod och glöd, det han gett Molly i backen är något jag aldrig skulle kunna göra. Det blev så tydligt att vi ger barnen saker ur olika världar och att vi kompletterar varandra bra. Jag är stolt över Hugo, och det han gett Molly den här resan.” 

Fick en lite varm känsla i bröstet av det. Och började tänka på hur sant det är att jag och Paula kompletterar varandra i föräldraskapet. Paula kan sitta och läsa böcker med barnen i flera timmar, jag tycker det är tråkigare än stirra på vatten som blir till is. Paula hittar på en massa pyssel och knåp med barnen, jag skulle aldrig komma på tanken att köpa hem såna där piprensare och glitter och gegga med färg. Paula är hård med skärmtiden och tummar aldrig på att ipad:en parkeras i hyllan när man är hemma, jag tummar så fort tålamodet inte är med mig längre eller jag själv vill kolla på tv. Mina styrkor som förälder är att jag har tålamod för saker som exempelvis skidåkning, att lära barnen något fysiskt kan jag hålla på med hur länge som helst. Skit samma om det är kallt och Molly ramlar 10 ggr i minuten, när det väl sitter grinar jag av glädje och high five:ar mig själv av att hon klarar det. Jag kan brottas på köksgolvet eller spela fotboll hur länge som helst också, Paula låtsas ”bli trött och sova” på golvet efter 3sek. Jag tror också jag gör tjejerna lite tuffare i att jag retas och utmanar dom lite, även om det går för långt ibland och dom flyr till Paula. Jag ser fram emot när dom går på nån fritidsaktivitet sen och jag kan skjutsa dom fram och tillbaka, vara med på matcher eller uppvisningar och fira segrar eller trösta i förluster. Det kommer jag göra oavsett om dom väljer fotboll eller balett (men kommer nog tycka det är roligare om dom kör fotboll) – så länge det är något som utvecklar dom och får dom att växa och tro på sig själva.

Kanske är vi lite stereotypa i att jag ger mycket lek, bus och fysiska grejer och Paula kör mer pyssel, läsning och pedagogisk lek. Har ju fått höra några gånger att jag bara är en ”lekpappa” och även om jag leker mycket med mina barn så är det andra viktigt för mig också. Paula och jag är lika i att vi båda ger barnen massor av kärlek, båda älskar att gosa med dom och visar mycket känslor (jag grinar mer än Paula). Barnen kommer till oss båda när dom behöver extra närhet eller tröst (även om Leonore är extra mammig ibland men vem kan klandra henne, jag kramas också hellre med Paula än mig). Vi tycker båda det är viktigt att man är ute och rör sig, käkar bra mat och att man ska säga snälla grejer till varandra. Sen har vi lite olika tankar om vad som är snällt eller vad som är bra mat ibland men överlag tänker vi ganska lika. Jag tycker att det är viktigt att man kan ge barnen olika saker, som jag och Paula gör, även om det kanske blir lite manlig/kvinnligt. Så länge man båda är kärleksfulla och där för dom. Det är det viktigaste enligt mig. Hur tänker ni? Och hur ser det ut i era familjer – är ni olika eller lika i vad ni gör med barnen?

Kommentera

  1. Sanna N

    Wow vilket inlägg Hugo! 😀 blir helt varm i kroppen. Känner så väl igen det du skriver i min lilla familj, på pricken verkligen. Kan inte annat än att hålla med de andra i kommentarsfältet. TACK för bästa bloggen! ❤️

  2. Elin

    Skrämmande hur ni efter att man kommenterat hur ni har era barn i bilstolar och säkerheten kring det låter Leonore klättra ur stolen x antal ggr de senaste videosarna. Det finns bältessamlare för att hindra detta. Men det struntar väl ni i på samma sätt som ni struntar i att man inte ska ha ytterkläder i stolen eller att barn under 5 dör om de åker framåtvända vid krock

    1. Anna

      Håller med dej Elin men varför så otrevlig? Man kommer ingenstans på att vara otrevlig. Det är deras val, dom vet förmodligen om riskerna efter alla kommentarer här. Vill dom inte ta åt sej o lyssna så är det deras val, men var trevlig även fast du går till ”angrepp”

  3. Camilla

    Läser flitigt din blogg, men aldrig förut känt behovet av att kommentera… men nu så! Helt fantastiskt inlägg ❤️ Så mycket intressanta tankar.

  4. Jennifer

    Jättefint inlägg!! Du är lite som min pappa när jag var liten. Han skulle alltid ’härda’ mig och mina syrror. Han kastade oss i pooler, vi lekte vildhäst (han stod på alla fyra, vi satt på ruggen så hoppade han runt tills vi föll av), ’pansarvagnen’ (vi låg på rad i föräldrarnas säng och han, stor som dig ungefär, rullade över oss), ’tusen nålar’ (vrid händerna åt olika håll på underarmen då hudenstramar), ’häcksax’ (han låg på rygg och saxade med armar och ben så skulle vi kravla igenom), ’trädet’ (vi skulle klättra upp på hans axlar utan hjälp), ’balansbenet (han höll i ett av våra ben och puttade och drog och vi skulle hoppa efter och hålla kvar balansen), ’vaden’ (han höll i vaden och så fick man inte skratta för då spändes muskeln och då skulle han nypa lite hårdare som kittlades som såklart gjorde att man skrattade mer) och gladiatorerna (olika hinderbanor där pappa var gladiatorn). Haha så sjuka lekar men jag och mina syrror älskade det, och vi är nog rätt tuffa och härdade skulle jag säga, även om vi såklart fick massvis ned kärlek och kranar och bekräftelse också, av både mamma och pappa.

  5. Elinor

    Hej!
    Kan inte ni skriva Hur ni tänker med bra mat till barnen? Hur en vecka kan se ut och tankar bakom osv
    Hur olika tänker ni och hur gör ni för de ska äta bättre? Övar ?

  6. M

    Haha skrattade högt precis, för det slog mig att du utvecklats till detta från ”the challange boy” hahaha.. Fyfan de finns hopp om alla. Nä skämt åsido, inget fel på challange boy ifs men du har minst sagt mognat Hugo. Bra inlägg!

  7. Silvia

    Hej Hugo!
    En fråga om något helt annat än vad ditt inlägg handlar om.
    Var är era väskor köpta? Är du nöjd med dem? Vad heter dem?
    För länge sedan hade ni ett inlägg om dem och nu har jag letat i princip en timme och kan inte hitta den , varken hos dig el sambon din.
    Dem gick att sätta ihop på något sätt kommer jag ihåg. Är dem rymliga?
    Hade blivit jätteglad om du hade hjälpt mig!
    Är ute efter nya resväskor som ska passa en familj och vill gärna ha något smart.

    Tack för en kanon blogg och ha det gott!
    / Silvia

    1. Sanna

      De är douchbags väskor, finns på Douchbag.se. Jag har likadana och det är skit bra, dyra men prisvärda och mycket rymliga!

    2. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Precis som Sanna skriver så är dom douchebags och dom är kungliga, vi kopplar fast dom då det blir som ett långt tåg av väskor. Hur smidigt som helst. Värt den lite dyrare prislappen =)

  8. Sandra

    Alltså vad har hänt Hugo!!
    Dessa inlägg som kommit mer och mer senaste tiden, de är så genuina, reflekterande och ärliga.
    TACK!

Visa alla 25 kommentarer
×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.