Tankar
Tankar

Jag säger mitt om barnbikinis

Paula fick kritik för att Molly hade bikini på Maldiverna, nån jämförde det med att vi skulle låta henne ha stringtrosor? Att vi sexualiserar Molly genom att dölja hennes inte existerande bröst. I mitt tycke helt sjuk jämförelse med stringtrosor och jag håller inte med om sexualiseringen.

Nu var jag inte med vid shoppingtillfället men Molly fick välja badkläder själv. Hon ville ha två bikinis och en baddräkt. Sen tidigare har hon uv-kläder och badshorts med spiderman. Ren spekulation men jag tror Molly valde bikinis eftersom Paula och andra kvinnor i hennes närhet har det och hon tycker det är fint. Hon växlade sen mellan alla sina badplagg och hade kul på stranden, vi tänkte inte så mycket mer på det. Ska man sätta en åldersgräns på bikinis eller hur ska man gå tillväga? Säga ”nej Molly, du får vänta tills dina bröst börjar utvecklas innan du får ha en bikinitopp som mamma”? En baddräkt döljer ju också överkroppen så ska man skippa det också tills dom får bröst? Molly verkar inte tänka på att dölja brösten eller inte och vi lägger inte heller värdering i om hon gör det eller inte – jag tänker att man kanske kan avdramatisera det hela med att vara tillåtande och låta barnen välja själva hur dom vill vara klädda på stranden. Jag fattar vad folk menar med att det är skevt att det görs bikinitoppar till barn när dom inte har bröst att dölja men det görs ju hela tiden saker till barn som ska efterlikna vuxenvärlden, leksaker som dammsugare, mobiltelefoner och kök eller små handväskor. Jag hoppas Molly och Leo känner att om dom vill låta brösten fladdra fritt på stranden om 15 år är det helt OK och om dom vill ha bikini på sig är det OK också.

Någon kommenterade att man ska tänka på att det finns pedofiler som kan gå igång på det men dom kan väl ”gå igång” på barnen lika mycket om de har bara bikinitrosor eller badshorts? Jag känner lite att Paula och jag kan göra allt i vår makt för att skydda våra barn från att bli utsatta av övergrepp från pedofiler – vi håller hårt på ”stopp, min kropp” och har alltid koll på dom när vi är på stranden eller badhus eller i andra miljöer men det är svårt att styra vad människor eventuellt kan tänka på. Vad är det för signaler som skickas till barnen om man lär dom att dom absolut inte får vara nakna eller lätt klädda på stranden för att det kanske kan finnas sjuka människor som tänder på att se det? Då sexualiserar man väl den nakna kroppen ännu mer?

Nä hörni, jag vet inte riktigt. Jag fattar varför en del tycker det är fel med bikini på barn men för egen del och för vår familj tycker jag inte det är problem. Molly växlar mellan olika badkläder och verkar rätt obrydd. Det vi strävar efter i vårt föräldraskap är att barnen ska vara bekväma i sig själva hur dom än vill vara, med bikinitopp eller inte.

 

 

Kommentera

  1. Johanna

    Herregud, jag känner ”låt Molly ha kul på stranden och inte fasen tänker man på bikinin mer än andra saker såsom solskydd etc för att hon ska kunna bada”. Härligt att Molly själv fick möjlighet att välja, en fin frihet i det kan jag tycka om man ens ska tänka på detta mer än att nu är det sol och bad som är på tapeten. Att folk lägger sig i vad och hur ni gör. Vad fräckt av dem negativt menat.

  2. Julia


    Att man noterar samt kritiserar att vissa kläder sexualiserar innebär inte att man har ”problem”, pedofila tendenser eller på annat sätt associerar barn till sex. Snarare är det oroväckande att inte fler uppmärksammar det. Att nåt är sexualiserat är inte detsamma som att nåt är sexigt. Att nåt är sexuellt är definitivt inte detsamma som sexigt. Att jag påpekar att barn sexualiseras betyder inte att jag tycker att barn är sexiga. Det är inte samma sak.” – Lady Dahmer http://ladydahmer.nu/2017/may/barnmode-eller-barnpornografi.html

  3. Emmelie

    Åh jag tycker det är så synd! Paula argumenterade för de här på samma sätt som du men hon fick sååå otroligt mycket mer skit. Det är så himla tråkigt! Jag håller med båda er två, låt barnen få välja, en själv valde ju en gång liksom. Jag fick ha både och när jag var liten, mina föräldrar förklarade mer för mig att jag inte behöver för jag har inget att täcka.. menndå argumenterade jag för att jag tyckte det var så himla fint.. även baddräkt! Men sen hade jag inga alls problem att dra av mig det där och bara va, och det har följt med mig i högre ålder och jag respekterar min kropp så mycket och skiter i vad andra tycker. Det känns så himla skönt! Vad man än gör idag så får man skit. Tycker ni är bra som står på er.

  4. Sofia

    Så min treåring och sexåring ska få sminka sig bara för att de vill göra/se ut som sin mamma? Det är väl ändå vårt ansvar som föräldrar att vägleda barnen, kunna säga nej och förklara att vissa saker är till för äldre barn och vuxna. En liten tanke bara. Hela denna bikinidebatten är tyvärr lite djupare än att barn vill och ska få göra som en av sina vuxna förebilder. Sen i just denna frågan lägger jag personligen ingen värdering egentligen, tyckte bara argumentet att ”Molly vill se ut som Paula och då ska hon såklart få det”, var lite märkligt. Gillar era tankar om föräldraskap i övrigt och ni verkar vara toppenföräldrar.

    1. Anna

      Jag håller med om mkt. Har en dotter i samma ålder som Molly, hon har inte varit delaktig i sina badklädsköp än o jag tror nog att jag skulle låta henne köpa en bikini om hon ville. Dock skulle jag försöka få henne på andra tankar. Vill inte att min dotter ska stiga in i den världen än o vara mini-kvinna. Jag ser det som min uppgift som förälder att vägleda henne o också sätta gränser. Jag får lite ont i magen om hon ska ha allt en vuxen har; bh, smink, raka sig etc. men vi sätter alla våra gränser någonstanns som föräldrar. Om det sker i utklädningssyfte känns det mer ok, typ prova mammas klackskor.

  5. Agge

    Jag har inte haft en tanke eller åsikt kring bikini och barn. Men det som folk säkert menar är att vi kvinnor ska täcka våra bröst. Att Molly får en bild av att kvinnan inte får men männen. Men hade du enbart haft bikinitrosan på Molly hade du säkert fått kommentarer om det också.

  6. Olivia

    Jag tänker väl att barn ser en full bikini som byxa och topp som man badar i, tror inte barn i den åldern tänker, eller lägger nån energi på att det är för brösten!

  7. Kimberly

    Väldigt bra skrivet som vanligt! Håller med dig till 100%. Jag tycker mer att de som tycker bikini på barn är fel är de som sexualiserar.

Visa alla 24 kommentarer
TankarTräning & kost

Barn och socker

Kan inte säga att hjärnan går på högvarv här borta, dagarna består av bad, träning och mat som roterande schema. Inte så många djupa tankar som infinner sig men tänkte bryta av våra semesterbilder med att försöka tänka i alla fall ett halvt varv. Förut var det någon som efterfrågade mina tankar om barn och kost/socker och igår skrev Paula om att vi ruckat på läskförbudet när det kommer till barnen.

Hur ser jag på mat till barnen? När Molly låg i Paulas mage tänkte jag att mina barn kommer få noll socker och bara bra käk. Dom kommer älska grönsaker, käka så ”ren” mat som möjligt och inte få en massa processad skit. Frukt kommer vara det enda godiset dom känner till och vatten och mjölk dom enda dryckerna. Sen kom Molly ut och så småningom insåg jag att det i princip är omöjligt att undvika socker – dels det dolda som finns i alla vanliga livsmedel som skinka, yoghurt och bröd men också att det är svårt rent socialt att inte falla för grupptrycket. Om barnen är på kalas och käkar tårta vill man inte vara grinchen som vägrar låta dom äta annat än morötter. Och när dom väl fått smak för godis och annan skit är det svårt att inte ta till det som en lätt utväg för glada miner någon gång ibland. Föräldraskapet är helt enkelt inte så svart och vitt som jag tänkte mig förut. Jag tycker fortfarande att socker och skräpmat är skit som ska begränsas. Barnen ska främst käka hemlagad mat från grunden, mycket grönsaker och vatten och mjölk som måltidsdryck. Juice och o’boy är inte frukostdryck hos oss och Molly tror fortfarande att hon får äppelmos i gröten på morgonen när jag i själva verket bara slår lite med skeden mot burken och sen rör runt ordentligt i skålen. Om man håller maten bra för det mesta är det OK med lite fusk ibland; popcorn på fredagen, pommes nån gång ibland, glass på sommaren eller som nu på semestern – läsk i baren.

Läsken är ett undantag som inte kommer följa med oss hem till Sverige sen. Nu lyxar vi alla till det ordentligt under våra dagar i paradiset. Något jag tycker är skevt är hur folk har så många pekpinnar när det kommer till det mesta med barn och uppfostran att göra men när det kommer till vad barnen stoppar i sig är det fritt fram så länge dom käkar. Jag förstår mig inte på dom som ger bebisar smakbitar av bulle, kaka eller choklad när ungen inte ens kan snacka eller fatta vad föräldern käkar på. Eller öser på ketchup över hela tallriken för ”det är bara då hon faktiskt äter!”. Eller dom som ger sina barn ett kilo lösgodis varje lördag och låter dom gå loss med det. Varför göra socker till en vana (om ens bara en gång i veckan) överhuvudtaget. Jag har vant mig vid att folk har oändligt med pekpinnar att vifta med, så fort jag lägger upp något med barnen i bloggen kommer det kommentarer med synpunkter på vårt föräldraskap på olika sätt men att ge barnen skit som saft, bullar och lösgodis var och varannan dag är tydligen hur lugnt som helst. Jag har stött på föräldrar som vägrar låta sina 12-13 åringar smaka på koffeinfri Clean utan socker men gladeligen ger dom Festis som i princip är en flaska full med strösocker och lite färgat vatten. Det kommer jag nog aldrig förstå samtidigt som jag förstår att man ibland ruckar lite på regler och att tar en del genvägar i föräldraskapet. Nu är ju Molly och Leo är fortfarande små och relativt lätthanterliga så jag kan tänka mig att kampen mot socker och skräpmat inte kommer bli lättare med åren.

 

Hur tänker ni med socker och skräpmat? Nej, ibland eller skitsamma whatever makes it through the day? 

Kommentera

  1. Maisa - mamma till Alina och lever spontanlivet

    Oj vilka kommentarer du får ! Det är verkligen förbud mot socker för barn i Sverige haha och mååååånga föräldrar jag träffat på leker så perfekta och har endast med grönsaker till barnen osv men jag ger mitt barn socker. Jag fick det när jag var liten och jag är normal idag 🙂 haha vi är inte så hårda med något i livet, man ska njuta av allt i lagom mängd 🙂 <3

  2. Sara

    Så dumt att ge sina barn läsk och annat socker och skit, även fast det är semester. Det är inte ens svårt att hålla socker, skräpmat och sånt borta från barnen. Våra barn är 7mån och 2 år gamla och har aldrig ätit godis/socker/skräpmat. Inte ens ketschup och annat gömt socker heller. Det är lättare att hantera ett trött och gnälligt barn som inte käkat socker. Vår väns barn som är 3 år blir som ett monster när hen inte får socker. Hemskt. Tänk på era barn, inte på det att ni slipper lättare undan… Var inte så upptagna med er själva så att ni måste muta era barn med skit. Usch

      1. Sara

        Nej Maisa. Våran 2 åring har aldrig ätit glass. Vet du hur mycket skit glass innehåller? Skulle nog ge godis före glass. Mina barn mår bra att vara utan socker, varför lära dem äta något de inte själv behöver/kräver? Varför skrattar du åt mig och mina beslut som gäller mitt barns bästa? Du kan ge dina barn så mycket socker du vill, hoppas dem mår bra ialf. Hoppas också att de inte får massa hål i tänderna och andra sjukdomar som socker orsakar. Fatta hur dumma ni är som inte fattar hur dåligt socker är.
        Jag är själv sockerberoende och äter godis dagligen. Längst jag varit utan socker/godis är 5 veckor. Jag har ätit godis/socker sedan jag var 9 månader gammal. Nu är jag 25.

          1. Sara

            Okej, förlåt för att kommentaren blev riktad mot dig Maisa. Jag blev bara så provoserad av ”M”:s kommentar.. Jag känner mig själv dum som inte kan/fattar sluta med socker. Man mår ju dåligt av det men är så beroende att jag inte kan sluta. Älskar ju choklad <3 Jag har försökt sockerstrejka alltför många ggr utan att lyckas. Alkohol och snus slutade jag direkt när jag blev preggo utan problem. Fanns liksom inget beroende där fast jag förbrukade massor. Men dumma sockret är omöjligt att sluta…

  3. Ellinor

    Min mamma fick aldrig godis hemma närhon var barn. Det resulterade i att hon, och hennes 3 syskon, allihopa blev riktiga godisgrisar. Vi kunde köpa godis för hur mycket som helst och det var slut när helgen var över och då var det hon som käkade. Det slog liksom över. Vi barn har alltid fått vårt lördagsgodis och fått godis när det varit naturligt med det och vi har inte heller några sådana problem idag som mamma hade. Jag menar bara att jag tror att dt kan vara sunt att man får ett eget tänkare kring godis – är det verkligen så gott? som vi barn, men inte mamma fick. Där tror jag det finns en god skillnad för synen på godis och andra sötsaker för när kidsen blir äldre! Jag tycker ni åter jättesunda i ert tänk 🙂

  4. Viktoria

    Så jävla rätt, håller heelt med! Har samma tänk om jag någon gång skaffar barn. Synd att det inte finns fler föräldrar med det tänket för jävlar vad skit vuxna stoppar i barnen utan att barnen ens vet vad det är. Skärpning!! Tycker det är riktigt bra att du skriver ut om sådant för det är så viktigt, inte konstigt fetma hos barn börjar så tidigt.
    Jag slår lite på mina föräldrar som matade mig och mina systrar med socker varje helg och det har lett till att jag själv sen jag varit barn alltid varit smått överviktig. Detta har bara gjort mig ännu mer medveten att jag verkligen inte ska stoppa i skräp i mina barn för fan vad svårt det är att kämpa sig ur en vana man haft sen barnsben men något som jag jobbar på idag och tänker hälsosammare 🙂 Åter igen, skitbra inlägg!! 😀

  5. Jenka

    Men då undrar jag, är det verkligen ”lyx” att nu få socker i sig sådär? Eller är det också en undanflykt..? Nu är det semester, kom så dricker vi socker.. förstår du hur jag tänker? Lyx borde vara att få äta ännu renare mat och ännu bättre för kroppen.

    1. christina

      Tack!!
      Jag forstar ej varför manga anser skrapmat och socker som beloningsmat eller semestermat etc. Varfor ar samhället bygt pa att kalas och biobesök etc ska vara kombinerat med onyttigt…Dont get this…And I guess I will never do too.

  6. Malin

    jag tycker att det är otroligt korkat och oansvarigt som förälder att ge sina barn läsk etc. Det är ju NI som föräldrar som introducerar detta till dem. Ja, de ser andra runt omkring som äter och dricker skit.. men betyder det att man måste göra som alla andra? Ska man som förälder ge dem alkohol när de är 15år då också? eller köpa cigg? Näe, nu får folk sluta skylla ifrån sig på omgivningen och ta lite ansvar. Leonore har inte ens lärt sig prata helt, har blöja och ska då dricka läsk som är rena skitet! Vi har nolltolerans (förutom andras kalas, vi kör sockerfritt kalas) och skulle aldrig köpa exempelvis yoggi osv utan kör naturell havre yoghurt med bär i. Inte konstigt att barnen blir sockerberoende och måste ha lördagsgodis när det är föräldrarna som skapar det ät dem. skäms!

  7. Jenny

    Jag har inga barn själv men håller med. Jag växte upp med att vi drack vatten eller mjölk till maten. Hemlagad mat och godis någon gång då och då. Absolut inte varje helg. Antingen fick 4 barn och en mamma dela på en chipspåse eller choklad eller en läsk. Vi åt ju sötsaker på kalas men inte så ofta annars. Vi var rätt aktiva!

  8. J

    Jag tycker precis som du! Min 4åring får 7 lösgodisbitar på lördagen men om vi ska på kalas eller baka chokladbollar så blir det inget. Dum tradition det där med lösgodis men som du skriver, barnuppfostran är inte svart eller vitt…

    1. Jennifer

      Hur kan du påstå att det är dumt? När du själv använder traditionen? Mängden spelar ingen roll om det är 7 eller 14 bitar det är ju fortfarande traditionen som du infört?

  9. Wilma

    Jag fyller 20 år i år och kan säga att jag (med min familj) ätit med otroliga mängder godis och läsk under min uppväxt. Vi har varit den familjen som varje lördag åkt och köpt typ 1 kilo godis för att trycka i oss på helgerna. Kan då även tillägga att min pappa är diabetiker. Vill inte säga att det är något som påverkat mig negativ alls men idag som vuxen själv kan jag känna att det kanske har blivit för mycket vissa gånger. Idag har min familj dragit ned på framförallt godiset jätte mycket och tänker att om jag själv fick barn skulle jag vara strängare. Inte så sträng i den graden att dem inte får något alls men lagom. Det har även slagit mig på sista tiden att det även är möjligt för mig att få diabetes och där efter har jag väl blivit lite mer eftertänksam.

  10. Ida

    Det är klart man vill undvika socker till 100%…. men man måste ju vara realistisk. Det är ju socker i allt! Så man gör som alltid – sitt bästa : D

  11. Iva

    Det verkar ju som att livet vore så enkelt om vi alla kunde byta varandras problem mot andras, om vi uppfostrade varandras barn istället för våra egna 😂.
    Jag tycker ni är awesome föräldrar hursomhelst. Det ni tänjer på är vissa jätte strikta mot och vice versa. Tur att ingen är perfekt. Tänk att er ärlighet gällande barnuppfostran ska alltid vändas emot er …

  12. Chrille

    Jag skulle vilja slå ett slag för att undvika sötningsmedel till barn (och även vuxna). Ur en hälsosynpunkt är jag inte övertygad om att socker är sämre än sötningsmedel. Kanske blir man mindre tjock av det men i övrigt är det skräp. Clean verkar innehålla sötningsmedel vilket dom flesta drycker utan socker gör. Huruvida det finns bättre eller sämre sötningsmedel därute har jag ingen aning om men förmodligen är det så. Varför jag är så emot sötningsmedel är för att jag är övertygad om att det kan göra skada, personligen var jag tidigare ett stort fan av light läsk och andra produkter med sötningsmedel. Jag fick ofta migrän och det rörde sig om kraftig migrän med aura. Jag testade väldigt mycket för att bli av med den och kom till sist på att den berodde på intag av sötningsmedel. Sen jag slutade med det så har jag inte haft några problem. Jag tror därför att sötningsmedel kan göra mer skada än vad man kanske tror. Jag vill på intet sätt påstå att barn eller vuxna ska äta massa socker i tid och otid men om jag ska välja att ge mitt barn något med typ aspartam eller socker så väljer jag definitivit socker. Socker tycker jag åtminstone är en naturlig produkt medans sötningsmedel är något konstgjort.

    1. Ella

      Håller med. Får ont i huvudet och utslag om jag får i mig sötningsmedel. Så det är något jag väldigt aktivt undviker.

  13. Diana

    Så jävla sant allt du skriver. Många pekpinner här och där, många åsikter överallt, jag menar gör som du vill, det är dina barn, din familj, ditt liv. Var och en gör som de behagar, var och en har olika åsikter och sätt att leva så kan vi inte bara låta varandra vara. Kör på säger jag bara.
    Kram och ha det bäst där i superMaldiverna

  14. Malin Wallén

    Klockrent Hugo! 90/10, 90 bra 10 dåligt eller den kombo man tycker är ok. Sen måste jag dela med mej av vad min kloka bonusdotter (mamma till två så flickor) sa till mej, ekvationen är inte exakt och beror väl på hur stora barnen är men det går ut på att allt du ger ditt barn ska du trippla till dej själv för att få en insikt om vad som händer med de inre organen, ex. ge ditt 5 åriga barn en chokladkaka, kan du äta tre? en bra ögonöppnare för mej som mormor som gärna vill ”skämma” bort barnbarnen.
    Ha en underbar semester fina ni <3

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      det är väl skillnad på att svara på en fråga och på att oombett komma med synpunkter på specifika personers uppfostran etc? Ser inte att jag langar pekpinnar

  15. Lina

    Jag tror på lagom. Är inte så mycket för förbud. Har en ganska stor släkt och många som har uppfostrat sina barn innan jag själv fick. Såg en tendens på kalasen t ex att de barn som hade mycket förbud när de var små var de barn som var värst när de väl fick börja äta godsaker, struntade i att leka och stod bara vid fikabordet. Visst med mitt första barn så försökte vi också dra ut på det innan vi introducera men det har känts svårare med andra barnet då hon ser vad brorsan äter. Men vi fikar några gånger i veckan, det är jag uppväxt med. Oftast är det bara frukt men mina barn har aldrig tjatat om godis eller liknande i affärer och det tycker jag har varit skönt. Jag tror jag gör ganska lika som mina föräldrar gjorde och jag känner mig inte som en person som är helt beroende av socker.

  16. Ann

    Kan väl tycka en dag på helgen kan barnen få något godis/chips/läsk/popcorn men inte i veckorna. Med undanfall semester, då kan man väl töja på reglerna lite.

    1. Malin

      ”Anna” är du full eller? Eller vad vill du med den kommentaren?
      Opassande kommentar till en kille som är upptagen och är på semester med sin blivande fru och barn…!!

      1. e

        Haha ”är du full eller” förlåt men det var kul 😂 Tror alla som läser Hugos blogg är väl medvetna om att han är mycket upptagen och snart gift och att ingen har som syfte att stöta på honom så. Men han är ju snygg och det är väl inte konstigt att säga det likväl som man säger att Paula är snygg i hennes blogg/bilder på henne

        1. Malin

          OK ”e” … men tror du ”Anna” skulle våga säga det till hans face? Om hon råkade möta honom …på ICA eller nåt. Näh! Det tror inte jag. Om man inte skulle säga det till honom privat/personligen i verkliga livet så anser jag att man inte skall sitta bakom en skärm och skriva sådana saker. Det blir bara patetiskt!

          1. e

            Varför är du SÅ upprörd? Det är inte som att ”Anna” har skrivit något elakt. Hugo får väl själv säga om han tar illa upp eller inte av sådana kommentarer

Visa alla 36 kommentarer
Tankar

Är ingen tankeläsare

Kanske är ni några som sett Paulas inlägg från igår där jag sa åt henne att sluta vara så jävla bitter och nu vill jag bara ge min sida av det hela. Sen är det inget issue mellan mig och Paula, vi fightas lite ibland, ibland hamnar det på någons blogg för att man vill ventilera lite och sen går vi vidare. Vi skriver inget på bloggarna vi inte redan klarat ut mellan varandra. Men för den sakens skull så vill jag också ventilera lite och sortera mina tankar om det hela.

Först och främst så såg jag några kommentarer om hur oskön jag är som satsar på träningen och överlåter allt hushållsarbete till Paula. Att jag borde steppa upp här hemma. Att jag elitsatsar inom crossfit är inget beslut jag tagit själv och sagt till Paula att ”deal with it”. Vi snackar om sådana saker innan. Vad det skulle innebära, hur mycket jag måste träna, att jag måste få till träningen trots massa annat. Vi har barn ihop och ett liv ihop och min satsning inom crossfit är också något vi har ihop. Även om det är jag som satsar, tränar och är borta så gör vi det ihop. Jag skulle inte kunna göra det utan Paula – både för att hon i stort sköter markservicen men också för att jag behöver hennes stöd som partner. Vi är ett team och tro mig i att jag fattar, värdesätter och bekräftar Paula i att hon stöttar mig i det här. Hon är guld för mig och det vet hon. Sen är det inte som att jag skiter i all markservice. Jag är den som roddar med lämningen på förskola och hela morgonrutinen här hemma för det mesta, Paula tvättar och jag viker, jag åker iväg med all skit till återvinningen, jag fixar med vår fakturering och räkningar, Paula har alltid minst 2 kvällar i veckan hon drar iväg för träning och egentid och så vidare. Med det sagt säger jag inte att vi har en jämställd fördelning här hemma, Paula drar det större lasset och det är inget jag hymlar med. Men jag är inte helt värdelös och jag tycker inte att det är kvinnans roll att sköta hushållet som vissa verkar få det till.

Sen så när det kommer till ”sluta vara så jävla bitter”. Mitt problem med det hela är att Paula inte kan säga vad det är hon väntar sig av mig utan istället fäller småsura, bittra kommentarer från ingenstans. Hur ska jag kunna veta vad hon tänkt, planerat eller väntat sig om jag inte får veta det? Jag fattar att man blir bitter om man går runt och är irriterad och bara sväljer ner det. Men  jag tycker att man i så fall kan säga ”jag vill att du XX” eller ”kan du snälla göra XX” istället för att gå runt och bara hoppas på att den andra ska fatta vad man vill utan att man säger det. Om Paula gått runt och bitit ihop för något fattar jag att det kan komma ut otrevligt men min spontana reaktion blir ju ”vafan är du så jävla bitter för?” eftersom det kommer så plötsligt. Jag är inte med från start i tankegångarna och jag är ingen tankeläsare. Något jag lärt mig med åren är det jag tycker är självklart är en gåta för någon annan. Så om jag går runt och tänker på att andra ska agera på det sätt som är självklart för mig kommer jag bli besviken, irriterad och bitter. Bättre då att säga ”det här är viktigt för mig, kan du ha det i åtanke?”. Med det sagt så ska jag försöka vara lite mer inkännande på hemmaplan och fånga upp innan bitterheten kommer pysande. 

❤️

Kommentera

  1. Olivia

    Jag har börjat göra en lista på grejjer som jag vill att min sambo ska göra hemma. För att jag inte pallar vara bitter och svälja irritationen. Det har ju löst den biten. Men jag kan bli jävligt less på att jag har blivit någon slags projektledare hemma, man kan ju faktiskt bara slå ett getöga runt i lägenheten så ser man vad som behövs göras.

  2. Malin

    Det viktiga i mitt och min mans förhållande är att alltid vara ett team. Min man har två heltidsjobb, ett band och tränar en hel del. Jag jobbar 75%, gör mer hemma, tar mer med barnen, tränar en hel del, dansar pole-dans tre dagar i veckan, på det har vi två små barn och en hund. Men vi har gett oss fan på att det ska fungera och att vi är ett team i allt. Man måste säga till direkt när någon börjar kännas jobbigt.

  3. Linnéa

    Funderade länge på vem av er som skaffat deb stora piercingen under läppen innan jag fattade att det var glipa mellan era hakor och bakrunden.

  4. Hanna

    Då kan jag tycka det är väldigt konstigt att i vår diskussion Hugo när du skrev om att du inte tycker att staten ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp, så har du nu mera lämnat plats åt Paulas studier, så som hon har lämnat plats åt din crossfit de senaste åren, att du nu skulle ”dra det större lasset” hemma. Men istället så gör du precis raka motsatsen? Visar ju bara på noll trovärdighet i din argumentation och dina värderingar.

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Som jag skriver i inlägget här är min satsning i år något jag och Paula pratat om innan jag tog beslutet. Paula pluggar kurser och har själv valt att avvakta lite med programmet hon tänkt gå. Ledsen om det gör dig besviken att våra liv inte är skrivna i sten och att vi ändrar våra planer ibland.

  5. Sara

    Är nog så i väldigt många förhållanden. Både män och kvinnor som känner sig som den tjatiga eller den som ”borde fatta ändå”. Lägg upp en plan, typ detta ansvar är mitt och detta är ditt. Och har man inte tid den dagen så kan man säga åt den andra att ta det istället just då. Men då måste man också låta den som har ansvaret att just få ha ansvaret och göra sysslorna på sitt sätt och när den personen själv känner att det ska göras. Inte ”lägga sig i”.
    Man måste släppa på kontrollen. Bara för jag tycker att soporna ska tas ut just nu kanske den som har ansvaret över det tycker att det kan vänta ett tag. Så…

    Typ 😊

  6. Elin

    såå bra skriver Hugo! Vi hade de sådär här hemma förut. Min sambo ser inte det jag ser. Nu sköter jag den mesta planeringen här hemma. Så han vet vad jag har för ”förväntningar” och vad jag vill ha gjort. Han säger till om det blir för mycket och att lyssna är så viktigt för att allt ska funka. Ge och ta helt enkelt 🙂 Ni är en sån inspiration och jag älskar att man kan få dehär ärliga och känna sig mänsklig.

  7. A

    Känner igen mig i Paulas tankar. Visst man måste säga vad man tänker och menar istället för att gå runt och sura men det är heller inte särskilt kul och be den andra att ex. gå med sopor, ta disken, handla gång på gång, man känner sig jäkligt tjatig och man önskar att den andre brydde sig tillräckligt för att göra detta utan tillsägelse..

  8. G

    Typiskt oss kvinnor att gå runt o sura och förvänta sig att ” han borde fatta” nä tyvärr det är som du säger vi måste säga så ni fattar.

        1. Hanna

          Klart vi måste kommunicera men män måste också inse vad det innebär med att sköta ett hushåll. En blir ganska trött tillslut att ständigt BEHÖVA säga vad som ska göras, vad som ska slängas, vad som ska handlas, vad som ska lagas osv. Kvinnor (ja nu generaliserar jag) får arbeta känslomässigt STÄNDIGT eftersom att vi alltid måste veta vad som ska handlas, vad som behövs städas, vad man ska lagas. Män får det fan serverat på ett fat, eftersom vi göra halva jobbet innan. Kvinnor förväntas ha koll på precis allt, hela tiden, födelsedagar, presenter, matsäck, skolresor, föräldramöten. Då är det inte konstigt att en blir bitter. Tyvärr, men med all jävla rätt.

          1. Em

            Jag håller helt med dig Hanna!! Varför är det upp till tjejen att ordna allt för killen? Planera, säga till, påminna och ofta känna det som att man ska vara tacksam över att det blir gjort. Killar måste ju kunna ta eget ansvar.

          2. Emmelie

            Men snälla, alla har olika standarder i ett hushåll. Man kan inte bara förvänta sig att killen ska gå ut med soporna direkt för att du själv skulle ha gjort det.. många människor tycker det är okej att ha lite ”stökigt” hemma, jorden går ju liksom inte under om diskmaskinen inte töms på en gång.. tycker det blir så jävla skevt när tjejer skriver att killar måste ta sitt ansvar. Det handlar om att alla inte människor har samma standard och tänker inte på det lika fort.. jag hatar när det är stökigt och städar och donar jämt men jag lägger inte det lasset på min kille för jag vet att det inte är lila viktigt för honom. Men jag vet att skulle han öppna en diskmaskin som är klar hemma och jag inte va hemma så skulle han plocka ur den. Det handlar om den nivå man har sin standard. Skärp er!!

          3. Sarah

            Amen lägg av!
            Det har väl förfan inte att göra med om man är man eller kvinna!
            Min pappa är den som har fixat nästan allt där hemma, lagat mat( så att jag min bror och min mamma har fått det serverat på ett fat) fixat med bilen, räkningar allt sånt medans mamma städat och tvättat. Jag och min sambo har likadant där är det jag som inte bryr mig om det är lite smutsigt och jag lagar nästan aldrig mat för det fixar han. (Och ja jag vet att det är dåligt av mig jag ska bli bättre på det) Det jag vill komma till att att det har inget med könet att göra punkt slut! Det har med din personlighet att att göra! Man blir ju ofta tillsammans med sin ”motsats” för att man kompletterar varandra! Alla är olika det kommer vi inte ifrån! Och klart som fan så kommer det bli konflikter för man tycker ju inte alltid lika!
            Bara för att du har en sambo som är slarvig så betyder inte det att hela Sverige är likadant!

  9. Corre

    Jag är nog som Paula, ger kritik/ kommentarer när saker blir som jag inte önskat.
    Men jobbar på att informera om min önskan och på så sätt blir det inte så mkt diskussioner hemma. Sen ibland är man bara trött och stressad och då kan man ibland bara haspla ur sig något surt. Inget jag är stolt över men säkert inte ovanligt. Ni har haft barnen hemma länge, utflykter, kompishäng, resor.. Klart det svämmar över ibland.
    Tycker att ni är ett powercouple och fantastiskt team! Nästa gång kanske det är Hugo som ”är lite bitter” pga ena eller andra. Ingen big deal så länge man pratar om det.
    Hejja er!!! ❤️

  10. D

    De kommer alltid komma perioder i ens liv där den ena kommer få dra de tyngre lasset hemma, den ena få dra in större delen av inkomsten, den ena ha mer egentid än den andra. De viktigaste är att man är överens och lyssnar på sin andra halvas önskemål även om allt inte går att uppfylla. Tycker ni verkar va toppenbra föräldrar och man ser lyckan lysa i er när ni gör saker tillsammans både med och utan era barn

  11. Ellen

    Fundera lite över tid. Är din tid mer värdefull än din partners? Tiden är det viktigaste vi har. I slutändan är det tiden det handlar om, oavlönat arbete och timmar som hon hade kunnat lägga på andra mer energigivande och meningsfulla sysslor. Det känns inte särskilt 2018 att kvinnan (fortfarande) ska dra det tyngre lasset, i synnerhet inte när hon själv uttrycker missnöje kring det hela. Och vilka signaler skickar det till era döttrar?

    1. Milla

      Han skrev ju precis att dom kommit överens om att han ska satsa .. Kvinnor kan ju faktiskt ta mer plats och vägra också isåfall … Varför är allt hans fel om det är en överenskommelse … Tycker det hänger på Paula isåfall att vara ärlig och berätta hur hon känner och ta mer plats om hon känner så … Tycker båda verkar bara underbara föräldrar och vi får ju ta del av en bråkdel av deras liv. Så att dra in barnen och vad dom får signaler är ju löjligt …

  12. Milla

    Bra skrivet Hugo ❤️ Tror de flesta vet och känner att du gör ditt bästa! Ha en underbar semester nu.. Hoppas vi får liks roliga uppdateringar som vanligt … 👊🏼

  13. Senni

    Jag tror det är ett väldigt vanligt probelm och förstår precis vad du menar! Vi har haft dessa gnabb också men en sak som verkligen har hjälpt är hur min sambo visar tacksamhet, och med det menar jag genuin tacksamhet.
    Ex. Jag har dragit största lasset i en vecka tag pga hans jobb, när vi har käkat upp middagen (som jag har lagat) så drar han ner och jobbar igen medan han ger mig en snabb puss, disken ligger, likaså tvätten och allt annat och min bitterhet börjar bubbla, vid veckans slut brister det.
    Vet du vad som hjälper? Ett tack.
    En genuin kram efter middagen, sån där 30 sekunders bamsekram, och ett genuint tack från hjärtat.
    Det gör ENORM skillnad här hemma.

Visa alla 28 kommentarer
Tankar

Ge barnen olika

Paula skrev om Kläppen på sin blogg och jag fastnade lite vid det här: ”Det vart lyckat. Det här är den bästa semestern vi har varit på. Nästan bara glada miner och jag är så sjukt stolt över Molly och Hugo. På nyårsafton ställde hon sig på skidor för första gången, och idag åkte hon upp till toppen och tog blå backen ner tillsammans med Hugo. Hon är modigare än vad jag är, reser sig upp när hon faller och hon bestämde sig tidigt för att fortsätta kämpa. Hugo har tålamod och glöd, det han gett Molly i backen är något jag aldrig skulle kunna göra. Det blev så tydligt att vi ger barnen saker ur olika världar och att vi kompletterar varandra bra. Jag är stolt över Hugo, och det han gett Molly den här resan.” 

Fick en lite varm känsla i bröstet av det. Och började tänka på hur sant det är att jag och Paula kompletterar varandra i föräldraskapet. Paula kan sitta och läsa böcker med barnen i flera timmar, jag tycker det är tråkigare än stirra på vatten som blir till is. Paula hittar på en massa pyssel och knåp med barnen, jag skulle aldrig komma på tanken att köpa hem såna där piprensare och glitter och gegga med färg. Paula är hård med skärmtiden och tummar aldrig på att ipad:en parkeras i hyllan när man är hemma, jag tummar så fort tålamodet inte är med mig längre eller jag själv vill kolla på tv. Mina styrkor som förälder är att jag har tålamod för saker som exempelvis skidåkning, att lära barnen något fysiskt kan jag hålla på med hur länge som helst. Skit samma om det är kallt och Molly ramlar 10 ggr i minuten, när det väl sitter grinar jag av glädje och high five:ar mig själv av att hon klarar det. Jag kan brottas på köksgolvet eller spela fotboll hur länge som helst också, Paula låtsas ”bli trött och sova” på golvet efter 3sek. Jag tror också jag gör tjejerna lite tuffare i att jag retas och utmanar dom lite, även om det går för långt ibland och dom flyr till Paula. Jag ser fram emot när dom går på nån fritidsaktivitet sen och jag kan skjutsa dom fram och tillbaka, vara med på matcher eller uppvisningar och fira segrar eller trösta i förluster. Det kommer jag göra oavsett om dom väljer fotboll eller balett (men kommer nog tycka det är roligare om dom kör fotboll) – så länge det är något som utvecklar dom och får dom att växa och tro på sig själva.

Kanske är vi lite stereotypa i att jag ger mycket lek, bus och fysiska grejer och Paula kör mer pyssel, läsning och pedagogisk lek. Har ju fått höra några gånger att jag bara är en ”lekpappa” och även om jag leker mycket med mina barn så är det andra viktigt för mig också. Paula och jag är lika i att vi båda ger barnen massor av kärlek, båda älskar att gosa med dom och visar mycket känslor (jag grinar mer än Paula). Barnen kommer till oss båda när dom behöver extra närhet eller tröst (även om Leonore är extra mammig ibland men vem kan klandra henne, jag kramas också hellre med Paula än mig). Vi tycker båda det är viktigt att man är ute och rör sig, käkar bra mat och att man ska säga snälla grejer till varandra. Sen har vi lite olika tankar om vad som är snällt eller vad som är bra mat ibland men överlag tänker vi ganska lika. Jag tycker att det är viktigt att man kan ge barnen olika saker, som jag och Paula gör, även om det kanske blir lite manlig/kvinnligt. Så länge man båda är kärleksfulla och där för dom. Det är det viktigaste enligt mig. Hur tänker ni? Och hur ser det ut i era familjer – är ni olika eller lika i vad ni gör med barnen?

Kommentera

  1. Sanna N

    Wow vilket inlägg Hugo! 😀 blir helt varm i kroppen. Känner så väl igen det du skriver i min lilla familj, på pricken verkligen. Kan inte annat än att hålla med de andra i kommentarsfältet. TACK för bästa bloggen! ❤️

  2. Elin

    Skrämmande hur ni efter att man kommenterat hur ni har era barn i bilstolar och säkerheten kring det låter Leonore klättra ur stolen x antal ggr de senaste videosarna. Det finns bältessamlare för att hindra detta. Men det struntar väl ni i på samma sätt som ni struntar i att man inte ska ha ytterkläder i stolen eller att barn under 5 dör om de åker framåtvända vid krock

    1. Anna

      Håller med dej Elin men varför så otrevlig? Man kommer ingenstans på att vara otrevlig. Det är deras val, dom vet förmodligen om riskerna efter alla kommentarer här. Vill dom inte ta åt sej o lyssna så är det deras val, men var trevlig även fast du går till ”angrepp”

  3. Camilla

    Läser flitigt din blogg, men aldrig förut känt behovet av att kommentera… men nu så! Helt fantastiskt inlägg ❤️ Så mycket intressanta tankar.

  4. Jennifer

    Jättefint inlägg!! Du är lite som min pappa när jag var liten. Han skulle alltid ’härda’ mig och mina syrror. Han kastade oss i pooler, vi lekte vildhäst (han stod på alla fyra, vi satt på ruggen så hoppade han runt tills vi föll av), ’pansarvagnen’ (vi låg på rad i föräldrarnas säng och han, stor som dig ungefär, rullade över oss), ’tusen nålar’ (vrid händerna åt olika håll på underarmen då hudenstramar), ’häcksax’ (han låg på rygg och saxade med armar och ben så skulle vi kravla igenom), ’trädet’ (vi skulle klättra upp på hans axlar utan hjälp), ’balansbenet (han höll i ett av våra ben och puttade och drog och vi skulle hoppa efter och hålla kvar balansen), ’vaden’ (han höll i vaden och så fick man inte skratta för då spändes muskeln och då skulle han nypa lite hårdare som kittlades som såklart gjorde att man skrattade mer) och gladiatorerna (olika hinderbanor där pappa var gladiatorn). Haha så sjuka lekar men jag och mina syrror älskade det, och vi är nog rätt tuffa och härdade skulle jag säga, även om vi såklart fick massvis ned kärlek och kranar och bekräftelse också, av både mamma och pappa.

  5. Elinor

    Hej!
    Kan inte ni skriva Hur ni tänker med bra mat till barnen? Hur en vecka kan se ut och tankar bakom osv
    Hur olika tänker ni och hur gör ni för de ska äta bättre? Övar ?

  6. M

    Haha skrattade högt precis, för det slog mig att du utvecklats till detta från ”the challange boy” hahaha.. Fyfan de finns hopp om alla. Nä skämt åsido, inget fel på challange boy ifs men du har minst sagt mognat Hugo. Bra inlägg!

  7. Silvia

    Hej Hugo!
    En fråga om något helt annat än vad ditt inlägg handlar om.
    Var är era väskor köpta? Är du nöjd med dem? Vad heter dem?
    För länge sedan hade ni ett inlägg om dem och nu har jag letat i princip en timme och kan inte hitta den , varken hos dig el sambon din.
    Dem gick att sätta ihop på något sätt kommer jag ihåg. Är dem rymliga?
    Hade blivit jätteglad om du hade hjälpt mig!
    Är ute efter nya resväskor som ska passa en familj och vill gärna ha något smart.

    Tack för en kanon blogg och ha det gott!
    / Silvia

    1. Sanna

      De är douchbags väskor, finns på Douchbag.se. Jag har likadana och det är skit bra, dyra men prisvärda och mycket rymliga!

    2. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Precis som Sanna skriver så är dom douchebags och dom är kungliga, vi kopplar fast dom då det blir som ett långt tåg av väskor. Hur smidigt som helst. Värt den lite dyrare prislappen =)

  8. Sandra

    Alltså vad har hänt Hugo!!
    Dessa inlägg som kommit mer och mer senaste tiden, de är så genuina, reflekterande och ärliga.
    TACK!

Visa alla 25 kommentarer
Tankar

Aktivering av barnen

 ”Jag reagerade inte på just den grejen utan mer att du skrev att nu är de minsann lediga och nu ska de aktiveras från morgon till kväll. Ni känner såklart era barn bäst men jag är så allergisk mot att förskolebarn måste aktiveras en massa när de är lediga? De blir så överhopade av intryck och aktiviteter på förskolan där de ska samsas med flera andra barn och gå upp tidigt på morgonen och bli hämtade flera timmar senare. Finns det någon tid i livet små barn mest bara får vara? Ta en promenad bakom huset? Ta det lugnt hemma en hel dag utan att någon förälder får myror i benen och måste hitta på grejer? Detta är en diskussion jag tycker är intressant…” 

Mia kom med en kommentar efter inlägget om iPad till Leo så jag kör ett inlägg med hur vi tänker om detta. Först så tänker jag att vi tänker olika om just ordet aktivering. Förstår att det låter som att vi planerar regelrätta aktiviteter till barnen men för mig är det mer att under tiden dom har lov från föris är det upp till mig och Paula att hänga med dom och göra saker från morgon och kväll. Det behöver inte vara lekland, lekträffar och avancerade grejer utan inkluderar även just att ta en promenad bakom huset eller vara hemma och göra ”ingenting”. Även om vi låter barnen sköta sig själva måste vi ju ha viss uppsikt över dom så att dom inte slår ihjäl sig, varandra eller bränner ner huset. Så det blir ju att ”aktivera dom från morgon till kväll”. Sen är både jag och Paula rätt rastlösa och kan inte hänga inomhus en hel dag och ligga på soffan utan vi vill röra oss, göra saker och få lite omväxling under dagen. Men ”aktiviteter” vi gjort under lovet är ju bland annat:

  • Åkt till MediaMarkt för att handla iPad.
  • Gått ner till parken och hängt i ”snön” (slasket).
  • Åkt till mataffären och bunkrat käk.
  • Tagit promenad till affären för småhandling.
  • Pysslat hemma – Paula och barnen gjorde ”lavalampor” (fast utan lampan, fattar inte riktigt poängen helt ärligt) och barnen älskar sitt målarstaffli. Sen har dom lekt på egen hand med sina julklappar såklart.
  • Kollat film – mornarna går i lugnt tempo och vi har dragit oss i säng och soffa med film längre än under vardagen.
  • Hängt med våra familjer.
  • Jag och Leo drog lekland på juldagen när Paula och Molly var hemma, lite egentid på varsitt håll helt enkelt.

Ja, själv tycker jag inte det är skitavancerat. Kanske lekland då men älskar fan lekland, barnen får kaosa loss och är helt slut efteråt. Nu kör vi dock på Sälen och då blir det aktivitet på riktigt några dagar, räknar med att både Molly och Leo ska åka svarta pister med ögonen förbundna i slutet av resan.

Kommentera

  1. Carro

    Herre Gud alltså är detta ett skämt?Det är i så fall det sämsta skämtet jag har hört i mitt vuxna liv.Så när barnen är lediga från förskolan ska dom få bara vara hemma och ta det lugnt?Barn mår faktiskt bra av att få vara utomhus och röra på sig.

  2. Ronja

    Ni verkar vara toppen föräldrar!! 🙂 Tummen upp till er! Men en fundering bara, när jag läser din (och paulas) blogg ifrån datorn kan jag inte se hela kommentarerna som skrivs utan bara första meningarna, men på telefonen finns en knapp ”visa kommentarerna” är jag ensam om detta problem? :/

  3. Sara

    Alla gör det de mår bäst av helt enkelt. Vi är en familj som måste ha hemmadagar där vi inte gör ett smack. Andra behöver fart och fläkt. Tur att alla är olika och att alla faktiskt får göra vad de vill. Vem bryr sig egentligen? Hur orkar man ens bli upprörd över vad andra gör?

  4. Martina

    Håller med, stackars barn som aldrig får ha tråkigt eller vila. Men jag förstår ni är lite av en ADHD familj, ser ner på människor som har ”tråkigt”, är hemma. jag läste någon gång i Paulas blogg att hon skulle aldrig kunna vara hemma en hel dag utan för att ha gott samvete så ska det aktiveras hit och dit för att förtjäna det. Kunna slappna av det. Tur att vi lever olika liv och att ni har hittat det som passar er, för jag förstår inte hur ni orkar. Göra allt till värsta grejen. Hoppas att era barn inte blir lika hetsiga när dom blir stora! Jag förstår, det är coolt att alltid ha något framför sig och varför ska man ha tråkigt. Livet är för kort för det, ja men kommer ni orka resten av livet i detta tempo, gör någon det? Förstår att barn ska aktiveras men lika som dom gör saker måste dom få möjlighet att slappna av, ha tråkigt någon gång för att uppskatta det roliga. I dagens samhälle ska barnen gå på flera aktiviteter, låt dom för fan välja själva om dom gillar det eller inte. Hitta deras grej

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Känns som att du kanske borde göra som du själv skriver och inte göra allt till värsta grejen och slappna av lite, Martina. Hoppas du får ett lugnt och fint nyårsfirande med din familj. Kram

    2. Anna

      Martina.
      Ja stackars barn som har en kärleksfull familj
      stackars barn som får alla dessa upplevelser
      Stackars barn som har ett varmt o fint hem
      Stackars barn som får växa upp under stabila former.
      Skärp dej! Det finns många barn de är synd om, lägg din energi på dom i stället

      1. Martina

        Tyvärr bryr jag mig inte om ”barnen i Afrika” utan dom vi sätter till världen i Sverige. Det var inte riktigt kritik utan en undran, hur dom ska orka detta tempo livet ut..Varför vågar folk inte ha ”tråkigt” längre och vara besatt av att ha diverse aktiviteter. Nu pratar jag i största allmänhet, helt sjukt finner jag det

        1. Anna

          Så det finns inga barn i Sverige som far illa menar du?

          ”Men jag förstår ni är lite av en ADHD familj, ser ner på människor som har ”tråkigt”, är hemma”
          Så en aktiv familj är alltså en ADHD familj enligt dig, det är enligt min mening helt sjukt! Hur kan du veta vad alla gör 24 timmar om dygnet?! Jag själv hatar att ha tråkigt, varför ska man ha tråkigt? Har jag tråkigt så hittar jag nått att göra, även om de bara är att kolla på tv så roar det mej

          1. Martina

            Självklart finns det de, men jag tycker att det är sorligt att svenska barn eller vuxna i största allmänhet måste aktiveras hela tiden. Ha roligt hela tiden.Varför måste man ha ”roligt” hela tiden, varje timme på dygnet? Med ADHD familj menar jag ( motsatsen till har jag , en diagnos som är tvärtemot adhd, behov av lugn och ro eftersom jag påverkas mer än andra av intryck, miljöer och stress & press) att i och med att dom är egenföregare, så spelar det lite hur en person med adhd är, deras liv speglar en hyperaktivitet, att dom har svårt att ta det lugnt, att vila och återhämtning är något obefintligt i deras livsstil. Visst tar dom lugnt men i form av att göra saker för att förtjäna vila, återhämtning, lugn och ro, vara hemma som vanliga utan diagnoser kan göra utan problem.

            Jag har inte heller bett att ni ska gilla min åsikt, min poäng var att jag håller med denna person, jag finner det sorligt att deras barn ständigt måste aktiveras, ha roligt varje timme av dygnet och även dom. Jag har lärt mig att ha tråkigt och uppskatta det roliga i livet. Lika mycket som jag gör aktiviteter så som boxning eller jobbade hårt på mitt senaste arbete kan jag vara hemma en dag, utan få dåligt samvete. Utan på något sätt förtjäna det.Man behöver inte göra saker hela tiden för att livet är för kort, att man ska uppleva så mycket som möjligt av det. Och jag har inte påstått att dom skulle ta skada av deras upplägg men man måste få ge kritik, fundera på hur det uppfattas utåt utan att alla ska explodera.

  5. Zeynep

    Snälla Hugo… Skulle du kunna göra ett inlägg om hur folk tar allting så himla negativt och tror sig själva vara så positiva genom det? Kommentaren i ditt inlägg är inte på något sätt skrivet på ett negativt pikande sätt vad jag kan se, tvärtom, en kommentar som öppnar dörr för en diskussionsfråga vilket i sin tur leder till att vi människor förstår och får varandra förstådda(såklart genom positiva vibbar och ej hatiska syftar jag på). MEN varför, hoppas det på någon så fort den undrar, diskuterar eller respekterar men ej håller med angående något. SNÄLLA SLUTA VARA SÅ LÄTT KRÄNKTA! Jag har följt Hugos blogg i flera år, och tror att han är kapabel nog att skilja på negativa kommentarer som bara innehåller hat och även tvärtom. JAG ÖNSKAR ALLA ETT GOTT NYTT ÅR MED POSITIVA VIBES⭐

  6. Johanna

    Herregud!
    Först är ni dåliga föräldrar för att ni köper en Ipad till er 2 åring och sen är ni också dåliga föräldrar för att ni aktiverar barnen för mycket?
    Ni ska inte ens behöva försvara något av de sakerna, fortsätt som ni gör! 🙂
    Gott Nytt År på er!

  7. J

    Äsch då. Tycker man klart och tydligt ser att ni är ypperligt bra föräldrar! Visst uppfostrar jag mina barn ganska annorlunda, men det säger inte att erat sätt är fel. Heja er!

  8. Emma

    Helt onödig kommentar från ”Mia”, hon vet ju ingenting om hur erat vardagsliv ser ut. Du / ni ska inte behöva försvara er, det är upp till var och en hur man vill göra.

Visa alla 14 kommentarer
Tankar

ipad till en 2-åring?

Svårt att hålla koll på röda dagar och när det är meningen att man ska jobba dom här dagarna mellan jul och nyår. Eftersom barnen är hemma ligger fokus på dom också så jag hoppas ni har tålamod med att uppdateringen kanske är lite segare än vanligt här inne. Fan vad vi ska köra i januari dock. Nytt år nya tag osv.

Visste med mig att inlägget jag skrev igår oundvikligen skulle leda till frågan ”hur tänker ni nu?” om att vi köpte en iPad till Leonore. Även om frågan var väldigt neutralt ställd tänkte jag berätta lite hur jag tänker kring det hela. Främsta anledningen till att vi köpte en iPad till Leo är vår stundande bilresa till Sälen. Om jag fick välja mellan 5h med ett skrikande barn i bilen eller att äta glas skulle jag fråga vart ketchupen är och hugga in. Säga vad man vill om iPads men dom är som att sätta ungarna i hypnos och det blir lugnt och skönt för alla. Snart drar vi till Maldiverna också så då tänker jag att det är schysst mot våra medresenärer att slippa ha Leo gormandes hela resan. Jag tycker att iPads är helt fantastiska att ta till när tålamodet och orken tryter. Våra barn sitter inte klistrade vid dom 24/7 utan majoriteten av tiden härjar dom. Ni som följer mig på Instagram har sett mina storys, det är fullt ös medvetslös nästan dygnet runt i det här dårhuset. Vi leker ute, vi leker inne, vi läser bok ihop (eller OK Paula gör) och vi har skärmförbud vid matbordet hemma.

Att iPaden sen åker fram när vi är på restaurang, om barnen är med på jobbmöten, långa resor eller när det är den där kritiska timmen mellan föris och middagn ser jag inte som något problem. Dessutom är det svårt att motivera varför dom absolut inte får hålla på med skärmar när jag och Paula jobbar via mobilen typ hela tiden. Vi lever med teknologin på ett annat sätt idag än vi gjorde när jag var liten, det rör sig hela tiden framåt så det är bara att hänga med. Så länge barnen rör sig, leker och har tråkigt ibland är iPads inget hot mot varken fantasin, hälsan eller utvecklingen. Så tänker jag i alla fall. Hur tänker ni?

Kommentera

  1. Linn

    Håller med dig till fullo! Alla är så kritiska mot paddor till barn men så länge man sätter gränser och inte låter de sitta där alltid (och har den till långresor eller dylikt) så ser jag inget fel i det alls oavsett om barnet är 2 år eller 10. Tröttsamt att folk alltid ska gnälla! Paddan är min räddning många gånger!

  2. Jenny

    Tycker ni tänker vettigt. Men kan inte låta bli att tänka på hur överlevde våra föräldrar långa bilfärder när paddan inte fanns? Tror faktiskt att vår generation och generationerna innan oss var bättre på att ha tråkigt för det fanns ibland inga andra alternativ.

  3. Emma Mattsson

    Vi har en två-åring och tänker precis som er! Vi har nyss bilat fram och tillbaka över jul 100 mil enkel resa- och det hade varit olidligt utan iPad (är gravid och trött också och behövde vila själv för att kunna lösa av maken). Kan rekommendera Radio-Apan, tror det är SR som gjort den, vår Lovis älskar den. Lycka till på resan!

  4. A

    Våt dotter på 4,5 har börjat spela på padda nu. Hon började spela lite vanliga spel och då satt hon ca 15 min per dag. Tröttnade snabbt. Men nu har hon spelat runkeeper och är helt fast. Om vi inte begränsade henne skulle hon spelat hur länge som helst. Jag ser att hon får ont i nacken o fingrarna så Max 15 min per dag sen räcker det.

  5. Evelina

    Våran dotter fick glasögon när hon var 3 Mån, vi fick gå till en synpedagog och dom uppmuntrade faktiskt iPad och tex babblarna för att det hjälpa till med utvecklingen, men då är det ju så klart med måtta men att man har en padda för att underlätta lite då och då tycker jag absolut inte är något fel. 😊👍

  6. Sonja

    Tjena Hugge! Jag hörde av en lärare på mitt universitet att så skraja som väldigt många är för paddan och att våra barn spenderar för mycket tid med den och hur detta ska påverka barnen – exakt såhär kände våra förfäder när barnen började att läsa böcker. Och jag hade varit jäkligt tacksam om föräldrarna hade gett sitt barn en padda istället för giraffgosedjuret på vår 4 timmar långa flygfärd. Föräldrarna, barnet och medresenärerna hade alla varit lyckligare haha

  7. Isabella

    Skulle säga att det går inte undvika digitaliseringen som pågår just nu. Inom förskolan är det det främsta målet vi arbetar med. Det finns bra appar för barn och så finns det skitappar. Ett bra tips som barnen tycker är roligt plus att det är pedagogiskt och lärorikt med ett syfte är ”Jaramba”. Den kostar i vanliga fall pengar men den är gratis fram till April. Kör på med paddan men tänk på vilka appar ni använder!

  8. Tine

    Förstår ditt resonemang. Sen finns det ju leksaker att pyssla med i bilen?
    Jag tycker att bilen är ett perfekt ställe att ha lite ”tråkigt” när man åker lite längre. Det kan bli protester i början men sen om man ej ger med sig utan de får ha nått en leksak att ”pilla med” så lär de sig ju tillslut att såhär e det i bilen. De behöver inte ha nått å göra hela tiden. Det e ju vad man vänjer dem vid med.

    1. Sofia

      Nej de är inte vad men vänjer dem med, vår dotter på 4 år klarar bilresor utan problem men de gör inte våran son på snart 2 han skriker sig blå, svettig och hes!!! Vi har testat allt, de vi inte vet är om han blir åksjuk? Men han spyr inte men kan inte riktigt säga om han mår illa än då talet inte är där. Han får ha telefonen plattan osv de funkar inte hur vi än ”vänjer” honom! Oftast slutar de med tåg så han slipper sitta fastspänd så nej jag köper inte ditt resonemang att de är lite protest i början, försök åka 30 mil med en skrikandes unge (jag har gjort de ett antal gg då min släkt bor så långt ifrån mig)

      Jag köper sditt resonemang hundra gg i veckan Hugo! O de barn som kan ja tråkigt i bil kan ha den fortsättningen också men säg inte att de ör vad man vänjer dom till för då drar jag av mig håret haha 😂😂😂🙈🙈🤪😩😩

      1. Julia

        Att sitta i en bil utan digital distraktion är också en mognadsfråga. Antingen accepterar man det och låter bli att åka 30 mil med ett litet barn på två eller så tar man fram paddan.

  9. Emma

    Helt rätt resonemang av dig Hugo, ni är redan aktiva så det knakar i väggarna. Hajar inte varför folk tog illa upp av att ni ska köpa en iPod till Leonore? Ser det som en win-win lösning för er alla när tålamodet ställs mot sin spets

  10. Mia

    Jag reagerade inte på just den grejen utan mer att du skrev att nu är de minsann lediga och nu ska de aktiveras från morgon till kväll. Ni känner såklart era barn bäst men jag är så allergisk mot att förskolebarn måste aktiveras en massa när de är lediga? De blir så överhopade av intryck och aktiviteter på förskolan där de ska samsas med flera andra barn och gå upp tidigt på morgonen och bli hämtade flera timmar senare. Finns det någon tid i livet små barn mest bara får vara? Ta en promenad bakom huset? Ta det lugnt hemma en hel dag utan att någon förälder får myror i benen och måste hitta på grejer? Detta är en diskussion jag tycker är intressant…

    1. Johanna

      Har du provat att vara hemma och ”ta det lugnt” med en 1,5-2 åring?! Herregud, halva huset är rivet innan lunch.. Barn som inte aktiveras går mest omkring och pillar på grejer, klättrar på stolar, bord och river ur lådor var 5:e minut. Det handlar inte alls om ouppfostrade barn eller lata föräldrar, utan barn med spring i benen behöver aktiveras!

    2. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Tror kanske det vi tänker olika med formuleringen men kan ta hur jag ser på aktivering av barnen i ett annat inlägg =) Tack för input

Visa alla 23 kommentarer
Tankar

Femte pappamånad

Läste att det kom förslag på att öka pappamånaderna från tre till fem så att dom blir öronmärkta och måste användas av just pappan. Läste sen också att det röstades ner typ direkt och tyckte det var helt rätt. Nu är jag visserligen inte en så flitig användare av pappamånader, varje dag är en pappadag i Hugos värld, och Paula har inte tagit ut så många mammamånader heller. Vi har jobbat på under föräldraledigheten på ett sätt jag förstår inte många gör. Så för oss har det där inte spelat så stor roll och om vi får ett tredje barn tror jag inte heller det skulle spela roll om det var 3 eller 5 månader som var pappamånader. Men jag tycker ändå inte staten ska bestämma hur länge mamma vs. pappa ska vara hemma med barnen.

Jag förstår tanken om att det ska göra oss mer jämställda i föräldraskapet men tycker det är fel väg att gå. Jag tycker det är upp till varje familj att bestämma hur man vill lägga upp det. Vart ska man dra gränsen för ”bra” saker staten ska bestämma åt en. Det är bra att träna, ska staten bestämma hur mycket träning vi ska ägna oss åt? Det är bra att äta nyttigt, ska staten bestämma vilken mat vi får köpa hem? Jag tycker sällan man skapar bra förändring genom att tvinga folk till saker och ting, viljan måste finnas där själv. Jag tycker att familjer och individer ska få bestämma över sina egna liv, så mycket som möjligt. Jag tror inte det handlar om pengar, det där att pappor väljer bort föräldraledigheten, i dom flesta fall. Jag tror snarare det handlar om att pappor inte tycker det är tillräckligt roligt, utvecklande eller intressant att vara hemma med barnen av någon anledning. Och att det är lite omanligt att vara ”hemmapappa”. Det är tanken och beteendet bakom det som måste ändras och det tror jag inte görs med tvång. Jag tror snarare det leder till att barnen sätts på förskola tidigare. Jag vet dock inte hur man skulle ändra dom här beteendena. En del av mig tror att det kommer bli mer naturligt för den här generationens pojkar att vara pappalediga när dom får barn, jag tycker vi hela tiden blir lite bättre även om det tar tid.

Hur tänker ni, borde det bli obligatoriskt med fem pappamånader eller kanske att man måste dela lika rakt av? Eller ska man få sköta det där själv i familjerna? Berätta gärna hur ni tänker, ni kanske till och med får mig att tänka om =)

Kommentera

  1. Denice

    Jag och min sambo har 2 barn, när första barnet kom kunde vi dela rätt av på föräldraledigheten för att vi ville och kunde , min sambo vill vara hemma med barnen och tycker det är hur roligt som helst. Men nu när andra barnet kom och 3 månader är låsta till honom gör allt svårt, tycker alla familjer ska få bestämma själva. Just för att han tjänar nästa dubbelt så mycket som mig, så förlorar vi så mycket pengar om han går hem på föräldraledighet, hade det inre varit sådan skillnad på våran lön hade han självklart varit hemma halva tiden.. Och nej pengar är inte allt, men vi måste kunna betala för både hus mat och kläder.. Så hoppas det kommer att familjerna ska välja själv helt sjukt att någon annan ska bestämma hur vi ska göra..

  2. Hanna

    Jag håller helt med dig. Jag tycker inte att staten ska bestämma hur min familj väljer att lägga upp föräldraledigheten. Varje familj är unik och varje familjs situation är unik, man kan inte dra alla över en kam.

  3. Elin

    Min sambo tjänar 200 000 mer om året än mig så vi skulle drabbas ekonomiskt vi kmr göra det nu när han ska vara pappaledig till våran 7 månaders. Hon ammar också, vägrar flaska och är lite svår att få äta mat. Skulle det vara 5 pappamånader vet jag inte hur hon skulle få mat.
    De måste tänka till. Ska man inte få amma då?

  4. Carolin

    Att staten ska lägga sig i är helt galet,barnet får en god relation till sin pappa även om inte föräldrapenningen delas jämt.

    Från min sida går det inte att pappan är hemma då han är egenföretagare och det skulle sätta hans företag i konkurs.

    Förhoppningsvis om några åt går det så bra att han kan ta längre semestrar med hela familjen eller helte nkelt vara hemma en längre period då.

    Han är en lika grym pappa även fast han jobbar 7-16 mån-fredag och mina barn har lika god relation till honom som till mig.

    Sen är det d där med amningen, vissa ammar barnen länge då de vill och vissa barn behöver det så att dela upp månaderna gör bara familjeförhållanden svårare, tyvärr kan inte pappan amma och det är inte alla som ser ersättning som ett alternativ så backa staten och låt familjerna bestämma upplägget…snart säger de väl till hur de ska uppfostras också!

  5. Vici

    Jag tycker det är sjukt att staten ska bestämma. I många fall så ammar mamman länge och det är väl en stor anledning till att mamman är hemma längre än pappan! Självklart tycker jag att pappan skulle vara hemma också men inte under ”tvång”! Låt båda vara hemma lite fler dagar tillsammans i början istället så man hinner landa i de nya familjerelationerna tillsammans!
    Tack för en bra blogg👊🏻

  6. Andrea

    Jag håller fullt med din mening, vi blir mera och mera mubkavlad av staten och har inte mer rätt att bestämma något själv. Det ska vara FAMILJENS SAK hur och om man vill dela ledigheten. Och om mammorna stannar 8 veckor längre hemma eller inte gör inte stor skillnad och kan inte gynna jämställning bland könen. Vill man skaffa sig familj så vet alla att man inte kan ha allt. Mina barn är det bästa i mitt liv, jag skulle aldrig offra dem för min karriär eller för mera pengar. Just småbarnstid är så viktigt, den tiden man missar får man inte tillbaka.

    1. Hanna

      Precis därför bör ju då båda föräldrarna vara hemma med barnen? Så att de får en lika god relation till mamman som till pappan, eftersom ”småbarnstiden är så viktig”. DÄRAV delad föräldraledighet!!!

  7. J

    Regeringen vill gärna lösa alla problem ”nu”, men som du skriver Hugo, tror jag det krävs ett generationsskifte innan lönerna blir mer jämlika och att fäderna tar ut mer pappaledighet. Det är kvinnornas framtid, de studerar längre, medan unga outbildade män kommer vara i majoritet. Om 30 år är betydligt fler chefer kvinnor, och lönerna mer jämlika, och då kanske männen är hemma mer med barnen. Kanske. Om man tycker det är bäst för barnet.

  8. e

    Tycker det är väldigt lustigt alla som skriver att ”Lönerna måste bli jämställda först” Hur tror ni lönerna ska bli jämställda om kvinnor inte prioriterar utbildning och arbetsliv? Om kvinnor självmant väljer mammalivet och hemmet framför arbetsmarknaden kommer lönerna för kvinnor aldrig öka heller. Finns inget incitament för det då. Man måste ju förstå att allt hänger ihop liksom. De enda rättigheter kvinnor har fått här i världen har varit genom att kräva dem och strida för dem. Det gäller rösträtten, aborträtten osv. Om vi även vill ha lika löner för samma arbete måste vi ju prioritera vårt arbetsliv, satsa på oss själva, välja en utbildning som gynnar oss både ekonomiskt och intellektuellt och sedan prioritera det, precis som karlarna gör. Såg ngn som skrev att hon lika gärna kan vara hemma för att hon har ändå inte ett särskilt viktigt jobb, men det har däremot hennes man som älskar sitt jobb. Känner bara enorm sorg för att man ger upp sitt liv på det sättet och väljer att nöja sig

  9. Madelene

    Att staten ska gå in och bestämma hur man ska dela på föräldradagarna tycker jag är idiotiskt. Alla familjesituationer ser olika ut och går man in och styr för mycket så leder det bara till problem. Absolut är det bra om pappan kan ta ut lika mycket ledighet som mamman men ibland funkar det inte. I vårat fall så jobbar min sambo borta 1månad och är sen hemma 1månad. Han kan inte ta ut ledighet övht, eller han kan ta ut dagar under månaden när han redan är ledig men till vilken nytta? Då är det bättre att jag kan ta hans dagar så kan vi båda vara hemma samtidigt. Jag har full förståelse att våran situation är unik men det jag vill ha sagt är att alla familjer är unika och man vet själv vad som är bäst för sin familj. Staten ska inte gå in och detaljstyra.

  10. Therese

    Drömmen skulle ju vara att det inte skulle vara en ekonomiskt fråga. Men, tyvärr är ekonomin i vanliga fall att mannen tjänar mer än kvinnan, vilket gör det enklare med vem som ska vara mammaledig/pappaledig. Eftersom att männen oftast(!) tjänar mer än kvinnorna. Jag är uska, jag får inte ut mer än mellan 16.000:- -20.000:- beroende på helger/röda dagar och OB. Min sambo är timanställd, får mer i lön än mig och min inkomst skulle absolut inte räcka långt i dagens läge, om vi skulle bli med barn. Vilket vi inte vill med tanke på ekonomin.

    Självklart är drömmar, mål och visioner något vi strävar efter. En dag kommer vi stå redo för att bli med barn, om han även då tjänar mer än mig, kommer jag vara hemma längre så att vi klarar oss bättre.

    För övrigt: tack för en väldigt bra pappablogg/träningsblogg! Du är humoristisk, bra på att ge tips och bra på att komma med funderingar. Jag hoppas att ni får en bra jul! 🙂

  11. Amanda

    Jag tänker såhär;
    Vi är v ä l d i g priviligerade som över huvudtaget får vara hemma med våra barn så länge som vi får. Föräldrapenning kan likställas som ett bidrag. Att staten då bestämmer hur det ska fördelas tycker inte jag är konstigt, det är ju ett bidrag vi får och som med alla andra bidrag kan det ställas vissa krav. Om man tycker att ”staten lägger sig i människors liv” finns det en enkel åtgärd; avstå från bidraget. Ingen tvingar oss att ta ut föräldradagar. Och att det finns märkta pappadagar visar bara på att det finns ett stort strukturellt problem. Det handlar alltså inte om problem på individnivå. Att se det som att staten ”styr våra liv” är en väldigt enkel utväg, om du frågar mig 🙂

    1. Majken

      Men bidragen kommer ju från skatt, och skatten är det ju vi som betalar, så har vi inte rätt att ställa vissa krav tillbaka? Om 80 procent inte vill att staten ska detaljstyra mer här, bör staten verkligen göra det då? Det finns inga märkta pappadagar, utan en del dagar är öronmärkta för pappan och en del för mamman. Det är lika. Och det är väl rätt bra, men alla har kanske inte lika bra förutsättningar att dela föräldraledigheten exakt lika, så visst är det bra att man kan planera och ge dagar till varandra?

  12. Elli

    I vårt fall så är det en pengafråga då det skiljer flera tusen mindre i inkomst om jag jobbar istället för min sambo. För oss med ”vanliga” jobb så är oftast så fallet för många. Den dagen kvinnor tjänar lika mycket som männen kan vi ta upp denna fråga om lag igen. Men innan dess tycker jag det är helt fel ände att börja i för att försöka få Sverige ”jämställt”.

  13. Carro

    Hej,
    Klart att det är bra med valfrihet. Problemet med den är bara att då kommer folk att fortsätta göra som man alltid har gjort, nämligen att pappan tar ut minimalt och mamman resten, pga löneskillnader osv. Och då kommer vi kvinnor att fortsätta att hamna efter männen i karriärmöjligheter och lön samt pension. Mycket generaliserande här, förstås. Men väldigt mycket statistik pekar fortfarande mot att det ser ut så här, trots att män är föräldralediga med sina barn.

  14. Sara

    Tycker helt klart att varje familj ska få bestämma själv hur man fördelar dagarna, att man får 480 dagar tillsammans som man sen delar precis hur man vill sinsemellan! Om fler månader skulle ”låsas” till pappan skulle det innebära att i vår familj skulle barnet behöva börja förskola innan den fyllt 1 år vilket man inte får. Min man är elitidrottare vilket gör att han är borta större delen av året, det är helt omöjligt att det skulle funka i vår familjekonstellation. Alla familjer lever ju olika liv och det är helt fel att staten ska in och bestämma vad som passar i just vår familj… fel fel fel!!

  15. Martin

    Du har faktiskt väldigt fel i ditt resonemang. Staten (medborgarna genom val där politiker röstas fram) bestämmer inte hur mycket man kan vara hemma med sina barn. Däremot är det reglerat kring om man ska få ersättning eller inte när man är hemma. Utifrån olika faktorer regleras det. Precis som att ett gymkort har 6 procent moms och massage har 25 procent. Mat har 6 procent moms och alkohol har väldigt mycket mera. Man pratat även om att införa sockerskatt. Varför? Kanske för att styra människor till bättre väl?

  16. Johanna

    Tycker det är helt rätt. Uppenbarligen blir det inte mer jämställt av att ha det som det är nu eftersom mammor tar ut det mesta av föräldraledigheten. Och fakta är att detta gör kvinnor mer oattraktiva på arbetsmarknaden. De par som delar på föräldraledigheten skiljer sig mer sällan, har det mer jämställt i hemmet och barnet har behov av att vara hemma med två barn. Så i princip finns det bara positiva aspekter med att dela på föräldraledigheten. Sen hör man oftast att det inte finns möjlighet för familjen att ha det så pga att partnerns jobb är viktigt och han kan inte vara ledig eller han tjänar så mkt mer. Måste ju finnas kvinnor vars jobb också är svåra att vara föräldralediga ifrån och att männen i många fall tjänar mer visar ju bara på hur viktigt det är att kvinnor får mer chans att klättra i karriären och ses som mer jämställda på arbetsmarknaden. Detta är 2017 inte 1950 och man är två om att skaffa barn, vilket innebär lika mycket ansvar och därmed lika arbetsfördelning och kanske även uppoffringar i ekonomin den tiden barnen är små.

  17. Malin

    Den stora skillnaden mellan tex träning och föräldrardagar är ju att staten betalar för att föräldrar ska kunna vara hemma med sina barn. Därav tycker jag också att staten har ”rätt” att bestämma hur dessa betalda dagar ska fördelas. De finns ju faktiskt möjlighet att vara hemma längre om man vill, men då på egen bekostnad. De är ju även bevisat att flera öronmärkta månader gör föräldrarledigheten mer jämställd. Uppenbarligen är svenskarna för ”snåla” för att låta pappamånader ”brinna inne ” 😃
    Då helt plötsligt är de inga problem att vara borta från viktiga jobb 😉

    1. Mamman

      Staten betalar därför ska de bestämma tycker du… men statens pengar är ju allas våra egna skattepengar. Vi betalar skatt och en del just till föräldrapenning då tycker jag att jag och min man själva ska kunna bestämma över hur vi ska fördela de dagar inte staten.

  18. Madelene

    Jag tycker att man ska få välja helt själv som familj hur man vill lägga upp det. Det är lite sjukt att staten ska öronmärka månader som sen kanske i te ens används för att de är pappa märkta! Man gör ju vad som är bäst för ens familj, vad vet staten om vår familjesituation?

  19. Sara

    Håller med dig Hugo. Det ska vara upp till var och en. Vi har alltid delat på dagarna ungefär 50-50 beroende på barnet också. Hur länge det ammat osv. Men vissa vill inte dela lika, andra vill. Det ska vara upp till dessa själva att bestämma.

  20. Johanna

    Varför har männen så viktiga jobb att de inte kan vara hemma? Vad gör arbetsgivarna för att underlätta?

    Om männen fick 5 månader skulle det påverka normen, attityd och arbetsplatser direkt. Männen kan känna en lättnat att få vara föräldraledig, arbetsgivarna måste planera att det går vara borta från jobbet samt att ansvaret hemma förhoppningsvis blir mer jämnställt. Bäst av allt, barnen får vara med båda föräldrarna.

    Det finns alltid enskilda undantag och allt passar inte alla. Hur vill vi att Svenska samhället ska se ut och hur påverkar vi jämnställdheten framåt? Om alla kan lösa detta själva utan påverkan, varför har vi inte kommit längre?

  21. Julie

    Håller helt med dig Hugo, jag är 22 år och väntar mitt första barn. Vi hade inte planerat att bli gravida men är oerhört glada och vill behålla. Men om detta tvång om 5 månader hade funnits hade vi inte haft möjlighet att försörja vårt barn, i läget vi är nu när jag studerar och vi äger ett hus. Det ser olika ut i alla familjer och man måste kunna få utgå från det som är det bästa för familjen och därmed barnet. Vem vet nästa gång vi får barn kanske det är tvärt om, att det passar bäst att sambon är hemma mer.

  22. Ronja

    Håller med dig! Tycker det är upp till varje familj att dela på dagarna så som de själva vill. Vi har gjort så att jag är hemma i princip hela tiden. I mitt jobb (lärare) är det lättare att vara borta en längre period. Min sambo (säljare) har kunder och kundansvar och kan inte vara borta en längre tid på samma sätt utan att det påverkar hans arbete när han väl kommer tillbaka. Det här kommer även med största sannolikhet påverka oss under sommaren då alla lärare har sin intjänade semester från mitten på juni-mitten på augusti. Jag kommer ha ca 20 intjänade semesterdagar och efter det är även mina föräldradagar slut – men jag har inget jobb att gå till mitt i sommaren. Med min sambos föräldradagar hade det inte varit ett problem för oss i vår familj.
    När vår son börjar förskolan kommer det med största sannolikhet vara min sambo som tar fler VAB tillfällen än mig då han har lättare att arbeta hemifrån under kortare perioder, medan jag som lärare rör till en hel verksamhet genom att vara hemma kortare stunder.
    Man kan ju fråga sig då varför VAB dagar är helt kopplade till barnet medan föräldradagarna ska öronmärkas.

  23. Sara

    Tror att anledningarna beror mycket på Varifrån man kommer. Jag bor i en småstad i Blekinge, de flesta par med barn jag känner har mannen fast jobb men inte kvinnan, då klarar de inte av att mannen går hemma ekonomiskt. För mig och min sambo skulle det aldrig funka om inte någon av oss jobbade. Med första barnet var jag hemma pga arbetslös ändå, med andra barnet nu har jag jobb och då är pappan hemma. Min poäng är att för dom flesta, iaf där jag kommer ifrån, är det en helt ekonomisk fråga.

  24. Tova

    har inga barn, men tkr det är skit dumt. Är väll bara till att man får ihop visst antal månader så får man dela bäst man vill. Alla familjer är olika.

  25. Kim

    Jag tycker att det hade varit bättre att man får ett visst antal månader & så delar man upp det inom familjen & mellan sig själva. Alla familjer ser olika ut & jag känner att staten inte riktigt tänker så långt.

  26. Sofia

    Ofta framförs argumentet att ”staten ska inte lägga sig i/ tvinga/ har inte att göra med hur jag/ vi väljer att göra med vår föräldraledighet”.

    Det jag kan känna är att det tenderas att glömmas bort att det är staten som valt att ge oss detta privilegium med att ha en lagstadgad rätt till att vara hemma med våra barn, arbetsgivaren kan inte neka oss denna rätt. Inte nog med det, vi får dessutom betalt för detta.

    Om nu denna rätt leder till att motverka den fortsatta utvecklingen mot en mer jämställd arbetsmarknad, en jämställd lönesättning och ett som helhet mer jämställt samhälle, kan då inte staten ha rätt att göra förändringar i detta privilegium om det kan påvisas att det skulle främja denna utveckling?

    Jag anser själv att det inte är varken svart eller vitt, att det finns argument både för och emot, men att det större perspektivet ibland tenderas att glömmas bort. Det finns alltid exempel på familjer där en förändring skulle innebära ingen/ liten/ stora/ katastrofala följder för ekonomin.

    Men i ljuset av #metoo kampanjen tycker jag att det känns än viktigare att lyfta frågan till ett ”vilket samhälle vill vi leva i”-perspektiv och hur kan vi nå detta? Detta istället för att fastna i diskussioner kring individbaserade exempel (vilket jag dock har stor förståelse och respekt för att det är lätt att göra, en förändring kan som sagt påverka en enskild familjs ekonomi drastiskt).

  27. Eva

    Jag tror det till stor del är en ekonomisk fråga i många familjer, sen har du Hugo en poäng i det du skriver. Hos oss skulle det inte fungera då min partner är ensam med sina arbetsuppgifter för en hel kommun. Sen är det upp till varje familj att fatt beslut om föräldraledighet själva, blir aldrig bra med tvång för att uppnå jämställdhet.
    /Eva

  28. Amanda

    Alla dagar ska fria att ta ut som man vill enligt mig. Inga mamma dagar eller pappa dagar. Alla familjer få således välja själv hur de vill fördela dagarna. Finns dessutom familjer som inte har ekonomiska möjligheter att mannen (som ofta tjänar mest) är hemma längre stunder. Och vad blir bra av att tvinga papporna vara hemma 5 månader? Är de inte intresserade lär det inte ändras. Det är inte upp till staten att bestämma hur MIN familj ska dela upp föräldraledigheten.

  29. Hanna

    Det är så mycket som jag vill skriva i det här inlägget, förhoppningsvis kommer det mesta jag vill få fram på ett bra sätt. Det här med att ”alla ska få bestämma själva, alla gör som de vill” fungerar inte riktigt i praktiken, det är bara att kolla på statistik om hur många mammor/pappor som är föräldralediga. Det ÄR mammorna som oftast är hemma, Paula var ju det? Bara för att hon inte tog ut så många mammamånader (i och med att hon alltid jobbade med bloggen osv) så var det ju hon som var hemma? Det har hon ju själv skrivit om och reflekterat över, varför inte du tog fler dagar osv. Och ni som säger att mamman får skylla sig själv att hon har valt ”fel snubbe” är ju också ett helt absurt argument. Många här tror jag anser Hugo som en ganska ”bra snubbe” men han har ju också valt att inte vara pappaledig, och låtit Paula varit det. Handlar inte om att pappor inte är ansvarsfulla, handlar om att det alltid har varit såhär, mamman har alltid varit hemma pga tidigare skulle det vara mannen som tjänade pengar och arbetade och kvinnan skulle vara hemma och ta hand om hemmet och barnen. Allt det leder till att kvinnan inte får arbeta, dvs ingen ekonomi, inte får någon pension, blir rent utav beroende av mannen eftersom skulle en skilsmässa uppstå så har kvinnan ingenting, eftersom att hon inte har jobbat någonting. Att lägga fram 5 mån till pappan, 5 mån till mamman och 5 mån att göra vad de vill med hade främjat jämställdheten i Sverige, då pappor hade behövt vara hemma med sina barn. Din argumentation Hugo, att staten inte ska ”tvinga” en till saker, att det kommer att fallas naturligt, att individer ska få bestämma själva, hur tycker du att den argumentationen fungerar i exempelvis brottsbalken, ska vi inte längre ha lagar och regler i samhället då? Eftersom individer ska få bestämma själva, att det kommer falla naturligt för folk att inte vilja misshandla eller mörda andra (det kan en ju tycka, för mig faller ju det ganska naturligt), men verkligheten ser ju inte ut så, eftersom folk vill använda våld, göra inbrott, snatta osv osv du förstår vad jag menar. Är ju såklart inte en klockren jämförelse med föräldraledighet, men du drog en koppling med kost och träning. Det jag försöker säga är att staten visst kan behöva ”tvinga” medborgarna, annars kommer det inte ske en förändring. Precis som den föreslagna samtyckeslagen, tydligen förstår inte män när kvinnor säger nej till sex (eftersom inte det inte verkar falla sig naturligt…) och därför behövs en samtyckeslag för att våldtäkterna då kan bli färre. Eftersom jämställdheten inte är där staten anser att den bör ligga i vårt samhälle just nu så anser de också att något behövs göras för att det ska bli det, en delad föräldraledighet är väl ett väldigt bra förslag för det? Det här handlar om kunskap, något du i detta ämne inte verkar vara så insatt i eftersom du endast verkar utgå från dig själv (menar inget illa, försök läsa det med välmening) men just sådana här ämnen kräver kunskap, hur har det sett ut i alla år? Hur påverkar detta samhället? Hur påverkar det synen på kvinnan? Hur påverkar det synen på mannen? Vad kan den föreslagna lagen faktiskt främja? Sådana frågor som vi behöver ställa varandra, för det faller sig inte naturligt för andra, eftersom många fortfarande lever i ”såhär har det alltid varit” eftersom de själva har blivit uppfostrade så. Samhället BEHÖVER en förändring, framförallt angående jämställdheten, där är vi inte ännu. 5 månader till pappaledigheten hade varit ett sätt att utveckla detta i, men tyvärr så höll ju inte riksdagen med, så du fick som du ville ändå!

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Du kan ju inte jämföra brott som våld, stöld etc. med att välja vad man vill käka, hur man vill träna eller hur man delar upp det u sin egna familj?

      1. Hanni

        Hugo- av allt bra hon skrev, så valde du att enbart kommentera det hon skrev om brottet.. kände du dig träffad av allt annat eller? Tyckte hon resonerade väldigt klokt, och fick mig att tänka om, då jag var lite mer inne på ditt resonemang innan. Sedan har ju Paula skrivit på sin blogg hur missnöjd hon har varit med ditt ansvarstagande gällande barnen. Du har ju visat iaf genom dina kanaler att du tar ansvar för dina barn när det kommer till lek och bus.. usch tkr helt ärligt synd om Paula som har skaffat barn med en lekpappa.

        1. Hugo Rosas
          Hugo Rosas

          Jag kommenterade på att det är att jämföra äpplen och päron…
          Jag tycker mycket innan dess var vettigt också och visst – om man ser det på så sätt att alla pappor kommer vara hemma 5 månader, mammor 5 månader och sen dela på 5 månader så låter ju det vettigt. Men det kommer ju inte göra att alla pappor tar ut 5 månader. Det som händer istället är att vissa mammor kommer behöva börja jobba tidigare än de vill och barnen får börja förskola tidigare. Som Erica och Ulrika här i kommentarerna skriver.

          Om vi tar mig och Paula så hymlar jag inte med att Paula varit den som varit ”hemma”, vi har den dealen att hon tog den tiden så att jag kunde satsa på mitt företag och min satsning inom crossfit. Och som följd i det ledet är det hennes tid nu – hon vill satsa på att plugga och det står jag helt bakom. Då kommer jag behöva dra större lass hemma, det är inga konstigheter med det. Sen kan jag inte säga emot att Paula är mer ansvarstagande än mig, det är hon i det mesta. Hon är också den som fått mig att bli mer ansvarstagande – innan henne sket jag i allt. Jag försöker bli lika bra som Paula men det är inte helt lätt att bli det på en gång. Men du behöver inte tycka synd om henne för det =)

          1. Hanni

            Nej, det är absolut inte synd om henne, dina barn har en fantastisk pappa, och det var helt jävla taskigt, onödigt och fel av mig att skriva att det var synd om Paula. Fick ångest när jag skrev kommentaren så fort jag tryckte på ”skicka”… förlåt om det gjorde dig eller Paula ledsen…

          2. Hanna

            Det är ju precis som att du jämförde med att staten ska bestämma vad vi ska äta och föräldraledighet, därför drog jag en lika dålig jämförelse. Men varför antar du att mammor inte vill börja jobba tidigare? Och hela förslaget handlar ju om att pappor ska ta ut föräldraledigheten? Inte att barnen ska börja på förskola tidigare? Du säger i ditt inlägg att det kommer att falla naturligt för pappor att ta ut föräldraledighet, men nu säger du att de inte kommer göra det och på så sätt kommer barn börja tidigare på förskola? Hela ditt resonemang faller ju. Du säger att pappor inte vill vara hemma med sina barn, och kommer därför inte ta ut pappaledighet, därför är det ett dumt förslag. Allt det bidrar ju till ett ojämställt samhälle? Samhället måste ju börja arbeta för att inkludera pappor till föräldraledigheten, och inkludera kvinnor på arbetsmarknaden, just för att kunna bygga upp ett jämställt samhälle. Att tänka att alla gör som de vill och det faller sig naturligt är ju som det har varit tidigare, och det har ju inte främjat jämställdheten alls? Tycker det känns som ett det här förslaget träffar dig lite spot on, pga det hade betytt att du (om ni skulle skaffa ytterligare ett barn) hade behövt vara hemma 5 månader (något som inte verkar vara i ditt intresse) och då hade inte du kunnat ”satsa” på din träning och ditt företag, då kan du ju inte längre göra det du älskar? Förstår du hur många pappor som tänker så? Att deras företag/intresse är viktigare än det där förskolelärarjobbet, därav bör mamman vara hemma pga mannen tjänar mer och har ett ”viktigare” jobb. Det är ju DET som vi behöver ändra på, precis som andra har diskuterat här, att kvinnan är inte lika attraktiv på arbetsmarknaden som männen är, pga ojämställda löner, pga att en som 30-årig kvinna förväntas skaffa barn inom snar tid och anses därför inte vara en lika god kandidat som en man i 30-årsåldern, pga kvinnan förväntas vara hemma med barnet!!!! Kunskap, kunskap, kunskap.

          3. Anna

            Ha-ha. Vilket skämt att det skulle vara synd om Paula. Jag önskar alla män vore lika fantastiska pappor som Hugo & lika fantastiska pojkvänner/sambos.
            Hugo du är verkligen världens bästa pappa!!!

          4. Hugo Rosas
            Hugo Rosas

            Jag tror det faller naturligt med lite tid, precis som dom i min generation är pappor på ett helt annat sätt än vad min pappas generation var tror jag det går åt rätt håll. Jag tror dock inte man ändrar inställningen genom att bestämma åt folk hur dom ska göra.

            Som jag skriver i inlägget skulle förslaget inte träffa mig spot on, både jag och Paula har jobbat (även om hon varit hemma) och inte tagit ut någon föräldraledighet med våra barn. Paula kommer inte vara fattigpensionär pga varit hemma med barnen. Ser inte att det skulle ändras med ett tredje barn. Sen tror jag att även jag är hemma mer med barnen än vad en ”vanlig” pappa är eftersom vi har så flexibla jobb.

          5. Hanna

            Ja men ytterligare en gång utgår du bara från dig själv, du som har ett flexibelt jobb som kan vara hemma mer utan att behöva ta ut pappadagar, det är ju långt ifrån hur det ser ut från resterande familjer? Nej antagligen kommer hon inte vara det eftersom hon isnf verkar ha fått jobba dubbelt upp, jobba samtidigt som hon har varit föräldraledig. Hon själv har ju skrivit om detta på sin blogg, att hon har reflekterat kring varför ni två inte delade på föräldraledigheten, det är ganska tydligt att du inte varit hemma lika mycket som Paula, därför kommer hon ha en sämre pension än dig. Däremot har ju ni båda det gott ställt och är väldigt privilegierade så ingen av er kommer ha en dålig pension, men så ser det inte ut för alla, långt ifrån alla. VABB är ju även något som oftast faller på kvinnan efter föräldraledigheten, då mannen ”tjänar mer” och därför bör jobba istället för att vara hemma och VABBA, även det påverkar ens pension. Bredda ditt perspektiv och titta på hur det ser ut rent generellt i samhället, vad som har gjorts och inte gjorts innan, vad kan då staten göra för att främja en jämställdhet i föräldraledigheten och på arbetsmarknaden? Något behövs ju göras? Då det garanterat inte faller naturligt för män att vara pappalediga.

  30. Erica

    Tycker verkligen att varje familj måste få bestämma själva. Innan man pratar om att det ska bli jämnställdt i föräldrarledigheterna så kanske det först måste bli jämnställda löner.
    I vårt fall så tjänar vi ungefär lika mycket men att JAG som mamma VILL vara hemma med vårt barn. Jag har inte heller något jobb som går under om jag inte är där, medans min man jobbar som egenföretagare och älskar sitt jobb. Så varför inte bara låta alla göra som dom vill. I vår familj funkar det här hur bra som helst! Sen finns det dom som delar 50/50 och det är också helt rätt så länge det passar dom! Så tröttsamt med sånna här förslag.
    Är man i ett sunt förhållande så hoppas jag man kan prata och bestämma innan man sätter ett barn till världen…

  31. Yllis

    Håller med dig. Väljer man en snubbe som inte bryr sig, skyll dig själv. Ingen tvingar en kvinna att vara mammaledig. Det är bara att göra upp.

  32. Emma

    Jag tycker det ska vara upp till varje familj att bestämma själva. Att folk tycker att problemet är att när föräldrarna väljer själva så blir det mamman som är hemma längst och förstår inte vad problemet är då? Då har man ju valt det. Jag kommer förmodligen vilja vara hemma längre än min sambo när vi får barn och jag ser inget konstigt med det, samtidigt har jag vänner där mannen varit hemma större delen av föräldraledigheten.
    Så tycker det är fel att någon annan ska bestämma en sådan sak åt en, jag vill välja själv.

    1. e

      Problemet är att forskning visar att den som tar mest ansvar för barnet även tar mest ansvar för hushåll och annat som kommer med familjelivet/parrrelationen. Eftersom kvinnan allt som oftast även arbetar blir det dubbelarbete, dvs jobb på hemmaplan och jobb på arbetsplatsen, vilket leder till att många kvinnor bränner ut sig. Det gynnar heller inte jämställdheten om kvinnor fortsätter att välja att ta mest ansvar för barnen och hemmet, utan är en tillbakagång till typ 1900-talet. Plus att kvinnan gör sig ännu mer beroende av mannen i förlorad pension och sackar efter ekonomiskt (dvs mer beroende än vad hon redan är om han tjänar mer). Ibland får man tänka längre än näsan räcker du vet

      1. Emma

        Fast det handlar inte om att tänka längre än näsan räcker du vet. Du har ju ingen aning om hur andras människor relationer ser ut bara för att forskning visar att den som tar mest ansvar för barnet även tar mest ansvar för hushållet. Jag vet inte vad du lever i för relation, om du nu gör det. Men i min relation lever vi jämställt. Vi delar på hushållssysslor och annat som kommer med familjelivet.
        Jag jobbar heltid, tjänar mer än min man och har sedan tidigt börjat spara pengar själv för att inte sacka efter ekonomiskt när jag är föräldrar ledig. Det känns som att du tror att alla förhållanden är ”gammaldags” och att kvinnan städar, tvättar, lagar mat, hämtar barnen, är hemma med barnen, tjänar mindre än mannen, har ingen koll på sin ekonomi, har inget eget sparande utan lägger allt på mannen och är beroende av honom.
        Det har absolut varit så, men i dagsläget tänker kvinnor mer på sig själva än tidigare. Just för att inte hamna i en sådan situation där man skulle vara beroende av sin man.

        1. e

          vad tror du forskningen baseras på? Folks relationer. Och ja de flesta vill hävda att de lever i jämställda relationer men sanningen är att väldigt få verkligen gör det. Kvinnor har en förmåga att också förtränga allt de egentligen gör därhemma. Ett boktips till dig över jul är ”Det kallas kärlek” av Carin Holmberg (en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par). om du jobbar heltid och tjänar mer än din man, varför ska du vara hemma längre än honom då? Med resonemanget faller ju alla andra kvinnors resonemang att de ska vara hemma mer eftersom mannen tjänar mer så det går inte ihop ekonomiskt. Du säger alltså att det absolut går fint att den som tjänar mest är hemma mer?

          Det räcker ju att läsa kommentarerna till detta inlägget, bara för att samhället har utvecklats en aning sedan typ 1900-talet så är det ändå inte mkt som förändrats. Attityden är fortfarande att barn är kvinnors ansvar och tjäna pengar och ha karriär är mannens. Att ha ett jobb som man inte bryr sig särskilt mkt om medan ens man har ett jobb han älskar och därför borde få jobba medan man är hemma med barnen, är inte enligt mig att tänka på sig själv.

  33. e

    Problemet är ju att när ”föräldrar får välja själva” så blir det oftast att mamman blir hemma längst. Hur ska vi uppnå jämställdhet om folk uppenbarligen inte väljer den?

    1. Yllis

      I sä fall är det som sagt papporna det är fel på. Har man valt att leva med en sådan man får man skylla sig själv. Bra, ansvarsfulla pappor väljer det som är rätt och inom normala relationer så kan det fördelas hur jämställt som helst, men det väsentliga äf att man är överens.

      1. e

        Ja då är det fel på majoriteten av svenska män (säger inte emot det iofs) eftersom enbart 14% av alla föräldrapar delar lika på föräldraledigheten enligt statistik från försäkringskassan och det är inkl de öronmärkta månaderna

  34. Alexandra Rae

    Jag har bott I England I over 20 år. Fram tills for ett par år Sen fick papporna 1 vecka pappaledighet!! Nu kan man dela pa Dom 12 månader man far men det ar jatteovanligt att papporna tar nagot. Jag tror ni blir lite blinda hemma I Sverige pa hur bra ni har det och hur mycket mycket mycket mer jamnstallt det ar. Och det ar for att over en Lang tid sa har politikerna prioriterat att det ska vara jamnstallt. In theory people should be able to chose how many months mum takes and how many months dad takes but in practice this tends to mean that mothers are the ones who end up staying at home. Jag tycker darfor att det ar bra att man sager att papporna ska ta en viss del. hope this makes sense! Min svenska borjar bli Dalig!

  35. Ulrica

    Jag tycker det ska vara upp till varje familj hur man delar upp dagarna. Vi skulle tex dela rakt av nu med tredje barnet men under graviditeten blev min man uppsagd och fick börja söka nytt jobb (vilket han fick också). Under en provanställning så vill man inte förstöra något och vi valde då att jag fick vara hemma hela tiden. Sonen måste nu börja på förskola för mina dagar är slut och vi hade gärna velat vara hemma längre. Detta hade gått om jag hade kunnat ta mannens 90 dagar också. Så ja jag tycker det är upp till varje familj

  36. Cornelia

    Fast alla mammor tycker nog inte heller det är så utmanande, intressant och roligt. Det är klart att det inte är det hela tiden men det finns liksom inget alternativ? Någon måste göra det och det faller på mamman, för att det är så det ”ska” vara.

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Nä, det tror jag inte heller. Menar mer att vi killar är mer ego överlag så vi ’uppoffrar’ oss inte på samma sätt som tjejer

    2. Emma

      Varför faller det på mamman? I de fall det nu ”faller på mamman” så är det ju uppenbarligen problem i relationen. Ingwn tvingar henne. Vill inte pappan så varför skaffade hon ens barn med honom fråm början?

Visa alla 58 kommentarer
Tankar

Tankar vs. verklighet

Det är sista natten borta och snart befinner jag mig på planet hem till Sverige igen. Hoppas på snö, lagom kallt och att mina tjejer är glada att se mig när jag kommer hem igen. Innan man drar iväg på en sån här resa har man ju lite förväntningar på hur det kommer vara:

Tanke: Själva flygresan kommer vara magisk. Inga barn att hålla koll på och några timmar avstängd från världen. Käka, kolla en film och koppla av.
Verklighet: Tur att jag flög utan sällskap för jag var inte rolig, sov från start till landning.

Tanke: Det spelar ingen roll om hotellsängen består av en planka uppställd på två pallar, jag kommer sova som en ostörd Gud.
Verklighet: Att sova utan fötter i ansiktet och någon som skriker efter välling är fan drömmen.

Tanke: Solsemester utan barn –  äntligen slipper man släpa med sig UV-kläder, solkräm, vattenflaskor och parasoll och ändå inte få en strimma sol på den vinterbleka kroppen. Kanske man blir lite brun till och med?
Verklighet: Att vara på stranden utan barn är som att cykla i medvind, hur skönt och lätt som helst. Brun har jag dock inte blivit.

Tanke: Dom här dagarna kommer gå på 3 sekunder och jag kommer inte ens hinna sakna familjen förrän jag är hemma igen.
Verkligheten: Dag 2 känns det som att hjärtat blöder och jag scrollar bland bilder på barnen och klickar på Paulas storys konstant.

Tanke: Äntligen slipper man höra Paulas tjat.
Verklighet: Trist utan Paulas tjat ändå.

Tanke: Ska bli så skönt att ta en paus från familjelivet.
Verkligheten: Familjen är livet, finns inget annat liv än familjeliv.Summering – Dubai har varit underbart men nu längtar jag hem.

Kommentera

  1. m

    Jag vill ge en liten kommentar angående det poddavsnittet där ni diskuterar svett.

    Jag har precis skaffat ett gymkort, Jag lyckades hitta en bra deal som student på 169kr/månad
    Sen såg jag till att täckna abonemanget på black friday så jag slapp startavgiften
    Men alltså trädningskläder är fan i mig dyra, Vilket jag tkr är sjukt. Ett sätt kostar ju typ 600kr och då är det liksom det billigaste.
    Jag som har två barn där bara min man jobbar (jag är sjuksköterskestudent) måste prioritera, Jag kan inte lägga flera tusenlappar i månaden på massa träningskläder för jag har två småbarn som kostar en himla massa pengar.
    Jag gymmar ca 4 ggr i veckan och jag håller med kläderna blir sjukt ofräsha men jag ser till och byta dagligen och tvätta dem väldigt ofta.
    Så ja jag kan hålla med paula argument om just ekonomi delen (att alla inte har råd)
    Sen vill jag säga att jag älskar eran podd och lyssnar när jag tränar och ibland måste jag stänga av då jag typ börjar garva för mig själv och vill inte framstå som ett psyko på gymmet 😂

Tankar

Ensam i jul?

En blogg jag fastnat för är PrisonBeauty. Lite otippat kanske då det är en blogg som handlar mycket om skönhetsknep för tjejer (inte mitt största intresseområde direkt) men dom inläggen läser jag inte så noga. Det jag fastnat för är att bloggen också handlar om livet efter missbruk, kriminalitet och en vända på kvinnofängelse.

Cecilia skrev en kommentar till mig i höstat om hur hon irriterat sig på Paula och hur hon resonerat och hur hon dealade med det. Jag gick in på den länkade bloggen och sen fastnade hon. Då var hon anonym men nu har hon gått ut med bild och allt och bloggar på om hur det blev som det blev, hur man avvänjer sig från droger och utmaningarna i livet. In och läs om ni inte gjort det redan. Cecilia har en riktig utmaning framför sig men jag gillar henne och hejar på henne längst med vägen.

Det jag vill lyfta upp speciellt i det här inlägget är hennes julaftonsplan, så här skriver hon själv:

”Är det någon som är ensam på jul? I såfall tänker jag at vi kan ju hänga tillsammans framåt eftermiddagen/kvällen, göra julen mindre ensam liksom. Tänker dra igång en live på Instagram och prata om allt från missbruk till den perfekta julröda nyansen på naglar eller tankar om ett veganska julbord. Vad vet jag, vad som helst som får tiden att kännas mindre ensam. Spelar ingen roll om du är i missbruk, barnen är hos den andra föräldern, om du bara vill få ett break från pressen eller du bara är ensam. Vi gör det här tillsammans!” 

Jag tycker det är en riktigt fin grej och fina grejer ska uppmuntras. Så om ni inte har en stor familj, befinner er på en annan plats långt ifrån den familj ni har eller bara inte har något sammanhang att vara i på söndag – häng med Cecilia. Ni hittar blogginlägget här.  

Alla borde ha en Paula på julafton

 

 

 

Kommentera

  1. Anka

    Jag är jätteglad att jag slipper ha en människa som verkar så manipulativ samt extremt självgod, som Paula. Må vara en hård kommentar, men uppriktigt vad jag känner.

Visa alla 7 kommentarer
Tankar

Mina förhoppningar för julen

Såg att Paula hade listat 10 förväntningar på julledigheten, här kommer mina förhoppningar på hur julen tar sig i år.

  • När jag kommer hem från Dubai på onsdag är allt under kontroll och i ordning. Klapparna ligger under granen, pyntet är uppe, huset är städat och alla lösa trådar är hopknutna. Paula har inte en lång lista med punkter jag måste ta hand om så fort jag kliver in genom dörren.
  • Barnen tar sovmorgon hela jullovet och Leo fattar äntligen att välling på natten är skit och sammanhållen sömn är guld. Hon sover som en klubbad säl från kväll till morgon.
  • Jag får träna varje dag under julledigheten.
  • När barnen vaknar (sent) på julaftons morgon har dom drabbats totalt av julefrid. Dom röjer inte i 180 utan äter glatt sin frukost och sitter sen som små ljus och pysslar fridfullt någon tyst leksak så jag och Paula får njuta av en lugn frukost tillsammans.
  • Det finns inga spår av grått slask utan vinterlandskap är det som gäller. Barnen leker i snön och vi drar en sväng med pulkan. Plastvarianten alltså, Pulkan hänger i och för sig med hon också när jag tänker efter.
  • På julfirandet leker alla kusiner med varandra och det är konstant glada miner. Ingen som tjatar om julklappar, att den är hungrig, att den vill åka hem, att den vill ha mer godis – barnen är helt enkelt nöjda med upplägget.
  • Tomten kommer förbi och barnen köper fortfarande konceptet – jag kan fortsätta använda tomten som muta/hot ett år till.
  • Barnen får inte ett berg med paket utan några utvalda som dom blir glada för och sen nöjt leker med resten av dagen.
  • Paula har släppt den där idéen hon har om paketfri jul för oss två och överraskar mig med en fet gåva som gör mig tårögd av lycka.
  • När det väl är läggdags somnar barnen på 3 sekunder, utmattade av dagens alla intryck. När dom väl somnat är dom i dvala tills morgonen därpå och vi vuxna har det trevlig och äter extrema mängder godis som av någon anledning inte gör sig påmind på träningen.

Vad tror ni, känns det som rimliga förhoppningar?

Kommentera

  1. J

    Det där med välling nattetid låter som vår kamp med vår 2åring som grät efter vattenflaskan nattetid. Vi valde en vecka då vi skulle stå ut med hennes skrik och inte ge henne flaskan. Natt nr 3 sov vi alla oavbrutet hela natten. Lycka till!

  2. Fanny

    Asså jag skrattar så mycket av dina beskrivningar, både i text och i bloggen! Sjukt rolig! Och ännu mer nu när jag också är småbarnsförälder till en dotter på 2 månader. Längtar tills hon och hennes framtida syskon är förbi spädbarnstiden 😅

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.