Tankar

Är ingen tankeläsare

Kanske är ni några som sett Paulas inlägg från igår där jag sa åt henne att sluta vara så jävla bitter och nu vill jag bara ge min sida av det hela. Sen är det inget issue mellan mig och Paula, vi fightas lite ibland, ibland hamnar det på någons blogg för att man vill ventilera lite och sen går vi vidare. Vi skriver inget på bloggarna vi inte redan klarat ut mellan varandra. Men för den sakens skull så vill jag också ventilera lite och sortera mina tankar om det hela.

Först och främst så såg jag några kommentarer om hur oskön jag är som satsar på träningen och överlåter allt hushållsarbete till Paula. Att jag borde steppa upp här hemma. Att jag elitsatsar inom crossfit är inget beslut jag tagit själv och sagt till Paula att ”deal with it”. Vi snackar om sådana saker innan. Vad det skulle innebära, hur mycket jag måste träna, att jag måste få till träningen trots massa annat. Vi har barn ihop och ett liv ihop och min satsning inom crossfit är också något vi har ihop. Även om det är jag som satsar, tränar och är borta så gör vi det ihop. Jag skulle inte kunna göra det utan Paula – både för att hon i stort sköter markservicen men också för att jag behöver hennes stöd som partner. Vi är ett team och tro mig i att jag fattar, värdesätter och bekräftar Paula i att hon stöttar mig i det här. Hon är guld för mig och det vet hon. Sen är det inte som att jag skiter i all markservice. Jag är den som roddar med lämningen på förskola och hela morgonrutinen här hemma för det mesta, Paula tvättar och jag viker, jag åker iväg med all skit till återvinningen, jag fixar med vår fakturering och räkningar, Paula har alltid minst 2 kvällar i veckan hon drar iväg för träning och egentid och så vidare. Med det sagt säger jag inte att vi har en jämställd fördelning här hemma, Paula drar det större lasset och det är inget jag hymlar med. Men jag är inte helt värdelös och jag tycker inte att det är kvinnans roll att sköta hushållet som vissa verkar få det till.

Sen så när det kommer till ”sluta vara så jävla bitter”. Mitt problem med det hela är att Paula inte kan säga vad det är hon väntar sig av mig utan istället fäller småsura, bittra kommentarer från ingenstans. Hur ska jag kunna veta vad hon tänkt, planerat eller väntat sig om jag inte får veta det? Jag fattar att man blir bitter om man går runt och är irriterad och bara sväljer ner det. Men  jag tycker att man i så fall kan säga ”jag vill att du XX” eller ”kan du snälla göra XX” istället för att gå runt och bara hoppas på att den andra ska fatta vad man vill utan att man säger det. Om Paula gått runt och bitit ihop för något fattar jag att det kan komma ut otrevligt men min spontana reaktion blir ju ”vafan är du så jävla bitter för?” eftersom det kommer så plötsligt. Jag är inte med från start i tankegångarna och jag är ingen tankeläsare. Något jag lärt mig med åren är det jag tycker är självklart är en gåta för någon annan. Så om jag går runt och tänker på att andra ska agera på det sätt som är självklart för mig kommer jag bli besviken, irriterad och bitter. Bättre då att säga ”det här är viktigt för mig, kan du ha det i åtanke?”. Med det sagt så ska jag försöka vara lite mer inkännande på hemmaplan och fånga upp innan bitterheten kommer pysande. 

❤️

Kommentarer

  1. Olivia

    Jag har börjat göra en lista på grejjer som jag vill att min sambo ska göra hemma. För att jag inte pallar vara bitter och svälja irritationen. Det har ju löst den biten. Men jag kan bli jävligt less på att jag har blivit någon slags projektledare hemma, man kan ju faktiskt bara slå ett getöga runt i lägenheten så ser man vad som behövs göras.

  2. Malin

    Det viktiga i mitt och min mans förhållande är att alltid vara ett team. Min man har två heltidsjobb, ett band och tränar en hel del. Jag jobbar 75%, gör mer hemma, tar mer med barnen, tränar en hel del, dansar pole-dans tre dagar i veckan, på det har vi två små barn och en hund. Men vi har gett oss fan på att det ska fungera och att vi är ett team i allt. Man måste säga till direkt när någon börjar kännas jobbigt.

  3. Linnéa

    Funderade länge på vem av er som skaffat deb stora piercingen under läppen innan jag fattade att det var glipa mellan era hakor och bakrunden.

  4. Hanna

    Då kan jag tycka det är väldigt konstigt att i vår diskussion Hugo när du skrev om att du inte tycker att staten ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp, så har du nu mera lämnat plats åt Paulas studier, så som hon har lämnat plats åt din crossfit de senaste åren, att du nu skulle ”dra det större lasset” hemma. Men istället så gör du precis raka motsatsen? Visar ju bara på noll trovärdighet i din argumentation och dina värderingar.

    1. Hugo Rosas
      Hugo Rosas

      Som jag skriver i inlägget här är min satsning i år något jag och Paula pratat om innan jag tog beslutet. Paula pluggar kurser och har själv valt att avvakta lite med programmet hon tänkt gå. Ledsen om det gör dig besviken att våra liv inte är skrivna i sten och att vi ändrar våra planer ibland.

  5. Sara

    Är nog så i väldigt många förhållanden. Både män och kvinnor som känner sig som den tjatiga eller den som ”borde fatta ändå”. Lägg upp en plan, typ detta ansvar är mitt och detta är ditt. Och har man inte tid den dagen så kan man säga åt den andra att ta det istället just då. Men då måste man också låta den som har ansvaret att just få ha ansvaret och göra sysslorna på sitt sätt och när den personen själv känner att det ska göras. Inte ”lägga sig i”.
    Man måste släppa på kontrollen. Bara för jag tycker att soporna ska tas ut just nu kanske den som har ansvaret över det tycker att det kan vänta ett tag. Så…

    Typ 😊

  6. Elin

    såå bra skriver Hugo! Vi hade de sådär här hemma förut. Min sambo ser inte det jag ser. Nu sköter jag den mesta planeringen här hemma. Så han vet vad jag har för ”förväntningar” och vad jag vill ha gjort. Han säger till om det blir för mycket och att lyssna är så viktigt för att allt ska funka. Ge och ta helt enkelt 🙂 Ni är en sån inspiration och jag älskar att man kan få dehär ärliga och känna sig mänsklig.

  7. A

    Känner igen mig i Paulas tankar. Visst man måste säga vad man tänker och menar istället för att gå runt och sura men det är heller inte särskilt kul och be den andra att ex. gå med sopor, ta disken, handla gång på gång, man känner sig jäkligt tjatig och man önskar att den andre brydde sig tillräckligt för att göra detta utan tillsägelse..

  8. G

    Typiskt oss kvinnor att gå runt o sura och förvänta sig att ” han borde fatta” nä tyvärr det är som du säger vi måste säga så ni fattar.

        1. Hanna

          Klart vi måste kommunicera men män måste också inse vad det innebär med att sköta ett hushåll. En blir ganska trött tillslut att ständigt BEHÖVA säga vad som ska göras, vad som ska slängas, vad som ska handlas, vad som ska lagas osv. Kvinnor (ja nu generaliserar jag) får arbeta känslomässigt STÄNDIGT eftersom att vi alltid måste veta vad som ska handlas, vad som behövs städas, vad man ska lagas. Män får det fan serverat på ett fat, eftersom vi göra halva jobbet innan. Kvinnor förväntas ha koll på precis allt, hela tiden, födelsedagar, presenter, matsäck, skolresor, föräldramöten. Då är det inte konstigt att en blir bitter. Tyvärr, men med all jävla rätt.

          1. Em

            Jag håller helt med dig Hanna!! Varför är det upp till tjejen att ordna allt för killen? Planera, säga till, påminna och ofta känna det som att man ska vara tacksam över att det blir gjort. Killar måste ju kunna ta eget ansvar.

          2. Emmelie

            Men snälla, alla har olika standarder i ett hushåll. Man kan inte bara förvänta sig att killen ska gå ut med soporna direkt för att du själv skulle ha gjort det.. många människor tycker det är okej att ha lite ”stökigt” hemma, jorden går ju liksom inte under om diskmaskinen inte töms på en gång.. tycker det blir så jävla skevt när tjejer skriver att killar måste ta sitt ansvar. Det handlar om att alla inte människor har samma standard och tänker inte på det lika fort.. jag hatar när det är stökigt och städar och donar jämt men jag lägger inte det lasset på min kille för jag vet att det inte är lila viktigt för honom. Men jag vet att skulle han öppna en diskmaskin som är klar hemma och jag inte va hemma så skulle han plocka ur den. Det handlar om den nivå man har sin standard. Skärp er!!

          3. Sarah

            Amen lägg av!
            Det har väl förfan inte att göra med om man är man eller kvinna!
            Min pappa är den som har fixat nästan allt där hemma, lagat mat( så att jag min bror och min mamma har fått det serverat på ett fat) fixat med bilen, räkningar allt sånt medans mamma städat och tvättat. Jag och min sambo har likadant där är det jag som inte bryr mig om det är lite smutsigt och jag lagar nästan aldrig mat för det fixar han. (Och ja jag vet att det är dåligt av mig jag ska bli bättre på det) Det jag vill komma till att att det har inget med könet att göra punkt slut! Det har med din personlighet att att göra! Man blir ju ofta tillsammans med sin ”motsats” för att man kompletterar varandra! Alla är olika det kommer vi inte ifrån! Och klart som fan så kommer det bli konflikter för man tycker ju inte alltid lika!
            Bara för att du har en sambo som är slarvig så betyder inte det att hela Sverige är likadant!

  9. Corre

    Jag är nog som Paula, ger kritik/ kommentarer när saker blir som jag inte önskat.
    Men jobbar på att informera om min önskan och på så sätt blir det inte så mkt diskussioner hemma. Sen ibland är man bara trött och stressad och då kan man ibland bara haspla ur sig något surt. Inget jag är stolt över men säkert inte ovanligt. Ni har haft barnen hemma länge, utflykter, kompishäng, resor.. Klart det svämmar över ibland.
    Tycker att ni är ett powercouple och fantastiskt team! Nästa gång kanske det är Hugo som ”är lite bitter” pga ena eller andra. Ingen big deal så länge man pratar om det.
    Hejja er!!! ❤️

  10. D

    De kommer alltid komma perioder i ens liv där den ena kommer få dra de tyngre lasset hemma, den ena få dra in större delen av inkomsten, den ena ha mer egentid än den andra. De viktigaste är att man är överens och lyssnar på sin andra halvas önskemål även om allt inte går att uppfylla. Tycker ni verkar va toppenbra föräldrar och man ser lyckan lysa i er när ni gör saker tillsammans både med och utan era barn

  11. Ellen

    Fundera lite över tid. Är din tid mer värdefull än din partners? Tiden är det viktigaste vi har. I slutändan är det tiden det handlar om, oavlönat arbete och timmar som hon hade kunnat lägga på andra mer energigivande och meningsfulla sysslor. Det känns inte särskilt 2018 att kvinnan (fortfarande) ska dra det tyngre lasset, i synnerhet inte när hon själv uttrycker missnöje kring det hela. Och vilka signaler skickar det till era döttrar?

    1. Milla

      Han skrev ju precis att dom kommit överens om att han ska satsa .. Kvinnor kan ju faktiskt ta mer plats och vägra också isåfall … Varför är allt hans fel om det är en överenskommelse … Tycker det hänger på Paula isåfall att vara ärlig och berätta hur hon känner och ta mer plats om hon känner så … Tycker båda verkar bara underbara föräldrar och vi får ju ta del av en bråkdel av deras liv. Så att dra in barnen och vad dom får signaler är ju löjligt …

  12. Milla

    Bra skrivet Hugo ❤️ Tror de flesta vet och känner att du gör ditt bästa! Ha en underbar semester nu.. Hoppas vi får liks roliga uppdateringar som vanligt … 👊🏼

  13. Senni

    Jag tror det är ett väldigt vanligt probelm och förstår precis vad du menar! Vi har haft dessa gnabb också men en sak som verkligen har hjälpt är hur min sambo visar tacksamhet, och med det menar jag genuin tacksamhet.
    Ex. Jag har dragit största lasset i en vecka tag pga hans jobb, när vi har käkat upp middagen (som jag har lagat) så drar han ner och jobbar igen medan han ger mig en snabb puss, disken ligger, likaså tvätten och allt annat och min bitterhet börjar bubbla, vid veckans slut brister det.
    Vet du vad som hjälper? Ett tack.
    En genuin kram efter middagen, sån där 30 sekunders bamsekram, och ett genuint tack från hjärtat.
    Det gör ENORM skillnad här hemma.

×

Hugo Rosas

Hugo Rosas driver en av Sveriges största träningsbloggar inom Crossfit. Hugo har deltagit och vunnit flertalet tävlingar under sin Crossfitkarriär. Hugo Rosas är förutom crossfitatlet även författare, entreprenör och tvåbarnspappa till döttrarna Molly och Leonore.

För kontakt gällande samarbeten och annonsering, maila rosas.kvissberg@gmail.com.